Markus Olsson
Under mina öluffarresor i Greklands övärld har jag kommit att fastna för detta vackra, varma land. Jag älskar naturen, maten, musiken men framför allt det gästvänliga folket som tar emot en med öppna armar. Med mittgrekland.se hoppas jag kunna bygga uppe en webbsida med fakta och inspiration för dig som ska eller planerar att resa till Grekland.
Årets Greklandsresa går i samma tecken som förra året, det vill säga i spretighetens tecken. Jag far än hit och än dit och reser utifrån dit önskan tar mig snarare än den mest fördelaktiga logistiken. Jag har visserligen tagit hänsyn till ett väderstreck i år... nästan i alla fall... och kommer till större delen hålla mig i västra Grekland. Även i år handlar det om att återupptäcka, att ånyo få känna, reagera och genomleva favoritplatser men samtidigt att få detektera ytterligare trakter.
Akropolis, Aten. (Foto: Markus Olsson)
Som alltid startar jag med ett par dagar i Aten där jag också avslutar resan efter tre veckor. Jag vill både bokstavligt och bildligt talat landa i metropolen som jag älskar allra mest. Jag vill insupa atmosfären, förnimma ljuden och dofterna, vara och bli berörd. Jag vill äta min gyros i stadens vimmel, jag vill dricka min ouzo bland färggranna flaskor och jag vill åtnjuta utsikten av ett upplyst Akropolis.
Brettos, Aten. (Foto: Markus Olsson)
Efter att ha inmundigat en liten portion av min favoritstad tar jag inrikesflyget till Ioannina där en silvergrå hyrbil väntar på mig. Med en lätt obehaglig känsla av att köra på de grekiska vägarna ska motorfordonet ta mig ner till Parga. I höstas besökte jag Parga över dagen och fastnade direkt för den ö-känsla som ändå finns på fastlandets västra kust. Här stannar jag i fyra dagar med möjlighet till allehanda utflykter där floden Acheron står högt upp på önskelistan.
Parga. (Foto: Markus Olsson)
När resesällskapet återvänder till Aten stannar jag kvar och återupptäcker Ioannina över helgen. Ioannina är en charmig stad med både gammal och ny bebyggelse som ligger vackert vid sjön Pamvotidas. Här har jag varit förut men under ett strikt schema och jag längtar efter att få utforska henne i min egen takt.
Ioannina. (Foto: Markus Olsson)
Efter en cityweekend drar jag åter ner mot västkusten men denna gång med lokalbussen som släpper av mig i hamnstaden Igoumenitsa. Hoppas jag. Därifrån har jag planerat att ta båten över till Paxos (Paxi) för att mata min hunger efter små grekiska öar där jag kan frossa i enkelhet, små åsnestigar och avlägsna badvikar. För att minimera risken för lappsjuka åker jag därefter vidare till Korfu och huserar mitt i gamla stan. Med Korfu stad som utgångspunkt tar mig sedan runt på ön i ett antal dagar med ett ännu okänt färdmedel.
Korfu. (Foto: Jocke Florén)
Förra årets stora favorit blev den saroniska ön Agistri. Mina dagar där går till resehistorien som några av de allra bästa. Och vem vill inte återuppleva det? Därför förlägger jag mina sista dagar i detta paradis, på samma hotell vid samma strand där jag kan låta min lekamen flyta ut under ett gult parasoll. Kvar på Agistri-agendan har jag att vandra till byn Limenária som jag inte hann med förra året.
Nu närmar vi oss mitten av juni och med en timmes båttur tar jag mig sedan tillbaka till Aten för en sista natt bland gator och torg jag snart hittar till med ögonbindel.
Agistri. (Foto: Markus Olsson)
Sedvanligt kan ni följa min resa via mittgrekland.se´s Instagram konto (länk), Facebooksida (länk) och här på bloggen. Möjligtvis kanske det blir en och annan livesändning på Facebook också.
Tweet Tipsa en vänCopyright 2021 mittgrekland.se | Om mittgrekland.se | In english | Contact | GDPR | Web: NyWeb