Markus Olsson
Under mina öluffarresor i Greklands övärld har jag kommit att fastna för detta vackra, varma land. Jag älskar naturen, maten, musiken men framför allt det gästvänliga folket som tar emot en med öppna armar. Med mittgrekland.se hoppas jag kunna bygga uppe en webbsida med fakta och inspiration för dig som ska eller planerar att resa till Grekland.
När jag reser runt i Grekland stannar jag ofta upp, pausar, ser mig omkring och förundras över hur vackra och hur överväldigande miljöerna är vilket jag annars sällan tar mig tid till att göra. Det är lätt att rusa på i vardagen här hemma men när jag är i det gudabenådade landet i söder så blir livet helt enkelt ganska annorlunda. När jag öluffar i Grekland uppskattar jag verkligen att få upptäcka alla platser jag reser till, till fots, att få luffa till olika mål med säcken på ryggen och liksom fysiskt ta in omgivningarna, stanna upp, sträcka på ryggen och blicka ut över vidderna.
Vandrinsgleden på berget Kalamos, Anafi. (Foto: Markus Olsson)
I somras när jag var på den lilla ön Anafi i Kykladerna så var det inget undantag. Egentligen hade jag ingen plan på att resa dit men av olika anledningar tog jag en båt västerut istället för österut och hamnade på denna magiska lilla ö med endast 300 invånare och med en Chora (huvudby) som är bland det mest magiska när det kommer till grekiska byar. Att upptäcka Anafai till fots var självklart och ön erbjuder en bra vandringsled längs hela sydkusten.
Att vandra hela denna led ända upp till klostret Kalamiotissa skulle ta allt för lång tid för en dag och därför delade jag upp den i två dagar. Ena dagen betade jag av strand efter strand med gyllene sand och klarblått vatten och andra dagen tog jag bussen till klostret Zoodocho Pigi för att därifrån vandra den 75- 90 minuter långa vandringen (enkel väg) uppför berget till det idag övergivna klostret.
Klisidi Beach, Anafi. (Foto: Markus Olsson)
Klostret Kalamiotissa, Anafi. (Foto: Markus Olsson)
Mina vandringsskor har avlagt många mil bland de grekiska öarna men denna vandring tillhör en av de absolut vackraste och en av de absolut mest värda... hittills. Klostret Kalamiotissa ligger högst uppe på berget Kalamos och den enda vägen dit är vandringsleden ifrån Zoodocho Pigi-klostret. Leden är delvis krävande men jag lovar att vandringen är värd all möda. Utsikten är kanske bland det mest magiska jag har varit med om. Det gäller att inte vara höjdrädd när du är där uppe för längs klostrets ena sida stupar det rakt ner i det djupa Medelhavet. Klostret i sig är tyvärr låst och består av en mindre kyrka och några munkceller med anor ända från 1715. Att du inte har access till kyrkan kan jag nog känna är av sekundär betydelse för det är nästan enbart för utsiktens skull du vandrar upp hit. Tanken att några munkar ändå har levt här uppe är förstås också otroligt fascinerande.
Klostret Kalamiotissa, Anafi. (Foto: Markus Olsson)
Skulle du vara på Anafi mellan 7-8 september så får du inte missa en av öns viktigaste fester som hålls vid de båda klostren. En av ritualerna är att bära ikonen av jungfru Maria upp till Kalamiotissa där en ceremoni hålls hela natten innan deltagarna vandrar ner på morgonen igen.
Klostret Kalamitotissa, Anafi. (Foto: Markus Olsson)
Skulle du, liksom jag, vara lite mör i benen efter vandringen både upp och ner till klostret så går det utmärkt att pricka in lokalbussen tillbaka till Chora där du troligtvis ändå bor. Kolla bara med lokalborna eller där du bor när bussen går.
Båt från hamnstaden Pireus på fastlandet eller någon av de färjor som annars trafikerar Kykladerna. Santorini ligger strax intill och är en utmärkt start för en öluff med sin internationella flygplats.
Kyrkan är tyvärr låst men det är som sagt av sekundär betydelse och tillgång till platsen finns alltid.
Ta med rikligt med vatten. Leden är delvis krävande och kräver sin beskärda del av vätska.
Tweet Tipsa en vänCopyright 2021 mittgrekland.se | Om mittgrekland.se | In english | Contact | GDPR | Web: NyWeb