Blogg 2019

Om mig

Bild till bloggen
Markus Olsson

Under mina öluffarresor i Greklands övärld har jag kommit att fastna för detta vackra, varma land. Jag älskar naturen, maten, musiken men framför allt det gästvänliga folket som tar emot en med öppna armar. Med mittgrekland.se hoppas jag kunna bygga uppe en webbsida med fakta och inspiration för dig som ska eller planerar att resa till Grekland.

Kalender

Båtluffa i Sporaderna: Skiathos- Skopelos- Alonissos

Båtluffa i Sporaderna

Öarna i Sporaderna är gröna och frodiga, har ett fantastiskt klart och blått vatten samt erbjuder några av övärldens finaste stränder. Det är lätt att förälska sig i ö-livet när du luffar runt bland dessa öar och om du är en ABBA-fan, eller kanske snarare en Mamma Mia-fan, så kommer du att känna igen miljöerna från filmen på framför allt Skopelos men även på Skiathos.

Månaden februari är för mig en månad då jag börjar planera årets båtluffarresa/ öluffarresa till Grekland. Det är nu längtan att få åka tillbaka till Grekland är som starkast och jag grottar ner mig i Instagrambilder, Facebookinlägg, Youtubevideos och allehanda blogginlägg. Vad blir en bra öluffarrutt i år?

Det är hela sex år sedan jag båtluffade mellan öarna Skiathos, Skopelos och Alonissos, men jag minns det som igår och allt som oftast längtar jag även tillbaka till dessa tre underbara öar. Skiathos för sina fantastiska stränder, Skopelos för sin fina huvudby och Alonissos för sitt lugn.

Starta båtluffen i Sporaderna

Det finns i princip två sätt att starta en båtluff i Sporaderna: via Aten eller med en flygstol hos någon av charterbolagen som trafikerar Skiathos.

Jag startar alltid mina Greklandsresor med ett par nätter i Aten eftersom jag är enormt förtjust i Greklands huvudstad. Jag behöver få min Aten-dos innan jag lämnar stadens larm bakom mig och åker ut till vidderna i den grekiska övärlden.

Läs mer: Aten (länk)

Från Aten kan du antingen ta inrikesflyget till Skiathos eller till exempel ta dig till Agios Konstantinos med buss från Liosion Bus Station. En resa på cirka två timmar. Från Agios Konstantinos tar du sedan färja över till Skiathos. Om du inte vill åka kommunalt till Agios Konstantinos så finns det resebyråer som ordnar med buss- och färjebiljetter (Jetatours och Alkyon Travel) från Aten.

Fler av de stora svenska charterbolagen flyger till Skiathos och hos dem finns det ofta möjlighet att köpa en flygstol för att ta dig direkt ut i Sporaderna. Flygplatsen på Skiathos ligger bara fyra kilometer från Skiathos stad och taxibilar står i regel och väntar på att ta dig de fem minuterna till hamnen i Skiathos stad.

Skiathos

Skiathos 3
Gamla hamnen, Skiathos. (Foto: Markus Olsson)

Skiathos 4
Achladies Beach, Skiathos. (Foto: Markus Olsson)

Skiathos erbjuder otroligt fina stränder. Många otroligt fina stränder. Det är lätt att ta bussen som trafikerar östkusten och hoppa av vid den strand som faller dig i smaken för dagen. De flesta stränder består av mjuk, vit sand med ett intensivt blått eller grönblått vatten. Det går även badbåtar från gamla hamnen i Skiathos stad.

Skiathos 1
Klostret Evangelistria, Skiathos. (Foto: Markus Olsson)

En skön kontrast till livfulla stränder är klostret Evangelistria. Jag valde att vandra dit från Skiathos stad men det går även en liten buss upp till klostret. Här uppe är det vindens sus i träden som står för ljuden och platsen ger möjlighet till reflektion och återhämtning. Det finns ett kafé i klostret för förtäring innan återgång/ återfärd nedåt igen.

Taverna Alexandros Skiathos
Taverna Alexandros, Skiathos. (Foto: Markus Olsson)

Rock n roll bar Skiathos
Rock ´n´ Roll Bar, Skiathos. (Foto: Markus Olsson)

Skiathos stad har ett gott utbud av tavernor och barer och det är bara att välja mellan de som ligger längs gågatan, i gränderna eller längs med hamnpromenaden.

Läs mer: Skiathos (länk)

Skopelos

Skopelos 3
Skopelos stad. (Foto: Markus Olsson)

Från hamnen i Skiathos stad kan du enkelt ta dig vidare mot Skopelos med både snabbåt och färja. Resan tar cirka 50 minuter med snabbåt och en timme och en kvart med färja.

Det är på Skopelos som stora delar av filmen Mamma Mia spelades in och varför inte passa på att besöka några av inspelningsplatserna?

Skopelos 1
Agios Ioannis, Skopelos. (Foto: markus Olsson)

Jag gjorde det vansinniga att vandra från byn Glossa till Mamma Mia-kyrkan Agios Ioannis. En betydligt smidigare sätt är att hyra ett fordon eller ta en taxi dit. Oavsett färdsätt så är det otroligt vackert och värt ett besök oavsett inspelningsplats eller ej.

Tria Platania Skopelos
Tria Platania, Skopelos. (Foto: Markus Olsson)

Jag bodde i vackra Skopelos stad där det finns ett bra utbud av tavernor och barer. Om du, liksom jag, är såld på Gyros kan jag rekommendera torget Tria Platania med flera serveringar runt torget.

Skopelos 4
Olivlund, Skopelos. (Foto: Markus Olsson)

Från Skopelos stad vandrade jag till ett par stränder genom olivlundar och fina omgivningar. Det går förstås bra att hoppa på en buss som också tar dig dit du vill.

Läs mer: Skopelos (länk)

Alonissos

Alonissos 3
Patitira, Alonissos. (Foto: Markus Olsson)

Från Skopelos åkte jag vidare till den mindre ön Alonissos dit betydligt färre turister åker. Det är klart, dagsturer från Skiathos och Skopelos fyller på med turister men bara tillfälligt.

Jag bodde nere på udden i hamnbyn Patitiri med den gamla Chora som en övervakande moder högt ovanför. Patitiri är en modern by som byggdes upp efter den stora jordbävningen på 1960-talet och kanske lät man funktion styra före estetik. Estetiken hittar du istället uppe i den numera återuppbyggda Chora.

Alonissos 01
Chora, Alonissos. (Foto: Markus Olsson)

Alonissos 5
Vythisma Beach, Alonissos. (Foto: Markus Olsson)

Alonissos är en fin ö att vandra på och på mitt boende fanns en vandringshinder att utgå ifrån. Varje morgon valde jag en ny rutt att gå, ofta till en strand.

Alonissos 1
Magalos Mourtias, Alonissos. (Foto:Markus Olsson)

Alonissos är känd för sitt naturreservat, Alonissos Marine Park, där munksälen har fått sin fristad. I Patitiri finns ett museum för den som vill veta mer om arbetet kring naturreservatet.

Läs mer: Alonissos (länk)

Avsluta båtluffen i Sporaderna

Från Alonissos tog jag sedan färjan över till Skiathos igen för en sista natt innan jag flög hem från Skiathos direkt till Arlanda.

En båtluff mellan Skiathos, Skopelos och Alonissos är en skön tur med vacker, grön natur, fina stränder och charmiga byar. Till det kan du lägga en och annan ikonisk plats kopplad till populärkultur. Öarna ger en bred upplevelse med både unika platser och välbesökta destinationer, fina strandupplevelser och bra vandring.

Skyros vy
Skyros. (Foto: Markus Olsson)

Till ögruppen hör även Skyros som, vad jag vet, inte är kopplad till de övriga öarna med färjetrafik. Jag har dock varit på Skyros som har betydligt mindre turism och har en nästan blyg och samtidigt bedårande skönhet.

Läs mer: Skyros

Läs mer: Om du är nyfiken på att båtluffa/ öluffa finns en mängd information om detta resesätt på mittgekland.se´s webbplats: Öluffa i Grekland (länk)

Fem platser att se och uppleva på Kimolos

5 platser på Kimolos

Lilla, småväxta Kimolos, strax nordost om betydligt större och omfångsrika Milos, är en stillsam ö med en hel del att se och att uppleva. Även om jag råkade ankomma till ön under en lokal religiös högtid där öns befolkning huserade i kyrkan i tre dagar, så är min känsla ändå att Kimolos är en rofylld ö där man lullar fram i sakta mak.

Till Kimolos tar du dig både från Pireus, en båttur som tar mellan 4,5- 7,5 timmar beroende på båttyp, och från Milos, en båttur som tar mellan 10- 25 minuter beroende på båttyp. Från Milos åker du över till Kimolos från byn Apollonia som för övrigt är en riktigt trevlig upplevelse med en underbar strand.

Vy över Chora Kimolos
Chora, Kimolos. (Foto: Markus Olsson)

Kimolos är en ö du kan göra en dagstur till men absolut även en ö för några dagars avstressande semester. Jag var där i tre dagar och här är fem platser som jag besökte och upplevde på Kimolos.

Skiadi

Skiadi Kimolos
Skiadi, Kimolos. (Foto: Markus Olsson)

Att åka till Kimolos och inte syna naturfenomenet Skiadi är en förlust. I alla fall om du fascineras över naturens nycker och krafter. Skiadi är en svampliknande stenformation
av olika bergarter som formats av platsens tidvis hårda vindar. "Svampens" bas har den mjukaste bergarten och har formats av vind som slipat den med hjälp av stoft och sandkorn. Basen på Skiadi blir alltså långsamt smalare och smalare medan toppen, som är hårdare, förblir i princip intakt.

Du tar dig till Skiadi genom att ta den lilla grusvägen som leder ut från Chora. Vandrar du hela vägen kan det ta upp till 1,5 timmar men du kan även ta ett fordon en bit av vägen och från parkeringsmöjligheten vid de två kyrkorna tar det 30- 35 minuter att vandra.

Chora

Chora Kimolos
Chora, Kimolos. (Foto: Markus Olsson)

Kimolos Chora (huvudby) är en charmig liten by som erbjuder lagom många lunch- och middagsmöjligheter. Chora ligger uppe på en höjd, cirka en kilometer från hamnen, och bjuder på tillräckligt många snirkliga, stenlagda gränder för att stilla lystmätet.

Chora 2 Kimolos
Chora, Kimolos. (Foto: Markus Olsson)

Det finns inget stort central torg i byn men flera små platser att fascineras över. Ett tips är att vandra upp ovanför byn till de gamla väderkvarnarna för att njuta av utsikten och för att får en uppfattning av Chorans storlek.

Kastro

Kastro Kimolos
Kastro, KImolos. (Foto: Markus Olsson)

I Chora ligger ett av övärldens skönaste Kastron. Skönt utifrån innanmätets ruiner och ytterkantens gamla, charmiga hus. Det är så mycket historia och så mycket Grekland på något sätt. De äldsta delarna är från 1300-talet, det vill säga de delar som idag är ruiner, och husen som ligger i ytterkant var en del av skyddsmuren på den tiden det begav sig.

Kastro 2 Kimolos
Kastro, Kimolos. (Foto: Markus Olsson)

Det finns två ingångar till Kastro, en på den södra sidan och en på den östra sidan.

Det var först på 1600-talet som bebyggelsen började sprida sig utanför Kastro och ju närmare husen ligger Kastro, desto äldre är de.

Prassa Beach

Prassa Beach Kimolos
Prassa Beach, Kimolos. (Foto: Markus Olsson)

Prassa Beach på Kimolos ostkust är både en otroligt vacker strand och samtidigt inte. Det jag fastnade för är den kritvita sanden och det sagolikt blå vattnet. Kontraster som alltid får mitt hjärta att slå ett extra slag. Om du vänder dig om och har ryggen mot havet så har du istället ett grustag att beskåda. Kanske inte den vackraste av miljöer men man kan ju faktiskt välja var man vill låta blicken vila. Jag väljer att låta blicken slappna av med riktning mot de vita och blå kontrasterna.

Prassa Beach ligger cirka fem kilometer norr om Chora.

Goupa

Goupa Kimolos
Goupa, Kimolos. (Foto: Markus Olsson)

Sydost om Chora ligger Goupa med Rema Beach. Stranden i sig är inget att hurra för men miljön med fiskares gamla utkarvade bergsrum är en anblick att njuta av. Eller hur?

Läs mer: Information om Kimolos på mittgrekland.se (länk)

Vandra i Grekland: Sifnos

Vandra på Sifnos

För mig har det blivit en självklarhet att upptäcka resmålen i Grekland till fots. Jag älskar nämligen att vandra. Det kan vara en tidsmässig lång stadsvandring likväl som en avståndsmässig lång vandring i bergen. Det kan vara ansträngande, svettigt, fridfullt och avkopplande. Och, det är ett enastående sätt att uppleva en plats på. Ofta med helt andra vyer och perspektiv än att hålla sig runt hotellanläggningen.

Vandringsled 2 Sifnos 2020
Vandringsled, Sifnos. (Foto: Markus Olsson)

Greklands öar och fastland erbjuder gränslösa vandringsmöjligheter längs otaliga leder och jag har en rad favoriter som jag har återvänt till flertalet gånger. Ön Sifnos i Kykladerna är just en sådan ö. Här har jag nästintill klättrat upp för bergväggar, njutit av den brutalt vackra utsikten, gått vilse och nästan drabbat samman med franska pensionärer med alltför stort behov av att komma först.

Kvällsvy över Kamares Sifnos 2020
Kamares, Sifnos. (Foto: Markus Olsson)

De gånger jag har varit på Sifnos har jag bott i hamnbyn Kamares där vandringsled 6A startar i kraftig lutning precis bakom byn. Tack vare bergets kraftiga slagsida tar du snabbt höjd och får njuta av utblicken över Kamares. Vandringsleden delar på sig upp på berget och du kan ta sikte mot huvudbyn Apollonia och Panaghia Toso Nero. Eller varför inte bara stanna upp och njuta av en god matsäck upp på bergskammen innan du vandrar nedåt igen?

Vandringsled 1 Sifnos 2020
Tydliga vandringsskyltar, Sifnos. (Foto: Markus Olsson)

Sifnos vandringsnät är gott och du kan ta dig kors och tvärs över ön med olika slutdestinationer eller göra en rundvandnring. Du kan vandra kortare rundor eller ta en längre bana. Sifnos har mer än 100 kilometer markerade vandringsleder vilket gör det till ett av de största vandringsnätverken i Egeiska havet.

Under 2015 beslutade sig Sifnos för att förbättra skyltningen /märkningen av lederna och det är lätt att följa ledernas skyltning. Vandringslederna är märkta med avstånd, uppskattad vandringstid samt ange svårighetsgrad utifrån en femgradig skala.

Två vandringsleder på Sifnos

Vandringsled 6A:

Vy över Kamares 2 Sifnos 2020
Vy över Kamares från vandringsled 6A, Sifnos. (Fotoi: Markus Olsson)

Vandringsled 6A binder samman Kamares med led nummer 6 och den anses vara en av de svåraste lederna att gå med tanke på den branta lutningen i starten. Led nummer 6 tar dig sedan vidare till Apollonia och Panagia Tosos Nero eller om du vill kan du vika av mot klostret Profitis Ilias. Det viktiga är att planera för tiden vandringen kommer att ta, vara medveten om ansträningen samt ha med dig tillräckligt med vatten och energi.

Vandringsled 10:

Vandringsled 10 Sifnos 2020
Del av vandringsled 10, Sifnos. (Foto: Markus Olsson)

Den här vandringsleden är den gamla åsnestigen som anslöt Apollonia till Kamares som alltid har varit en viktig hamn i Sifnos. Att gå neråt är enkelt och själva leden och utsikten över ravinen är riktigt fin. Ungefär halvvägs passerar du kyrkan Panagia Platanissa och längs vägen från Apollonia till Panagia Platanissa ser du på din vänstra sida en enorm grind byggd av fyrkantiga stenblock. Det är porten till ett gammalt torn som faktiskt fortfarande står. Vandringen ner från Apollonia till Kamares tar cirka 1,5 timmar och är till skillnad från vandringsled 6A en av de enklaste vandringslederna på Sifnos.

Vy Sifnos 2020
Landskap, Sifnos. (Foto: Markus Olsson)

Det här är bara ett par leder av Sifnos enorma nätverk av vandringsleder vill du läsa mer om de övriga vandringslederna så är hemsidan Sifnos Trail (länk) full med information.

Alla vandringsleder på Sifnos

Här är de tio huvudlederna som finns på Sifnos men varje led har i sin tur andra leder.

Vandringsled 1: The Etarnal Capitals (länk)
8,6 kilometer, drygt 3 timmar, svårighetsgrad 2

Vandringsled 2: Towards the Miraculous Saint (länk)
5,8 kilometer, 2 timmar 20 min, svårighetsgrad 2

Vandringsled 3: The Agricultural Road (länk)
7,5 kilometer, 2,5 timmar, svårighetsgrad 1

Vandringsled 4: Cedars, Olive Trees and the Sea (länk)
11,4 kilometer, drygt 4 timmar, svårighetsgrad 3

Vandringsled 5: The Hidden Sides of Sifnos (länk)
9 kilometer, knappt 4 timmar, svårighetsgrad 2

Vandringsled 6: Sifnos Insiders (länk)
15 kilometer, 7 timmar, svårighetsgrad 3

Vandringsled 7: The Pilgrimage Route (länk)
6 kilometer, 2 timmar och 15 minuter, svårighetsgrad 2

Vandringsled 8: The Route of the Mines (länk)
5,9 kilometer, 2 timmar, svårighetsgrad 2

Vandringsled 9: The Wuthering North (länk)
2,4 kilometer, 45 minuter, svårighetsgrad 1

Vandringsled 10: The Cursed Trail (länk)
5,7 kilometer, knappt 2 timmar, svårighetsgrad 1

Resa till Kreta: Sitia

Start Sitia

Härliga Sitia, en av östra Kretas sista utposter, fylld med vänlighet, fantastiska gastronomi och en omgivning fylld med rariteter och fenomen. Utgångspunkten i Sitia Geopark, navet för regionens utveckling och en fristad för frusna nordbor.

Sitia är en stad som under många år har kämpat utan att vara riktigt igenkänd men som numera har uppmärksammats av åtminstone två charterarrangörer. Och även om charter har gjort sin debut på östra Kreta genom resor till Sitia så skulle jag säga att turismen är ganska anspråkslös.

Sitias historia

Sitia Crete
Sitia, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Sitia med sina drygt 9 000 invånare är en stad med en brokig och svårbemästrad historia. Sitias historia går ända tillbaka till den minoiska eran under namnet Eteia (Etida) där staden nådde sin yttersta utveckling på 2000-talet f Kr när invånarna från Praissos flydde hit. Sitia blomstrade tack vare deras kommersiella och ekonomiska förbindelser med övriga grekiska hamnar och andra hamnar i Medelhavsområdet. Stadens hjärta låg cirka 13 kilometer söder om dagens centrum och två kilometer norr om byn Nea Praisos.

Utsikt från Kazarma Sitia Kreta
Utsikt från Kazarma i Sitia, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Under den venetianska perioden byggdes en rad olika slott och fästningar i Sitia, varav endast Kazarma-fästningen kvarstår idag. Fästningen används bland annat som en friluftsteater men är även öppen för allmänheten att besöka (mot inträde).

År 1508 förstördes Sitia mer eller mindre helt av en jordbävning och 30 år senare plundras Sitia brutalt av pirater som förstörde köpmännens och hantverkarnas kvarter.

Fasad i Sitia Kreta
Sitia, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

År 1651 övergav invånarna Sitia och flyttade till byn Liopetro. Venetierna förstörde till slut även Kazarma-fästningen för att förhindra att den föll i turkarnas händer och lämnade bara tornet och några få lagerrum kvar. Därefter lämnades Sitia åt sitt öde och stod övergiven i ungefär två århundraden innan hon började återuppbyggas runt 1870. I folkräkningen från 1881 registrerades 570 invånare i Sitia och har sedan dess alltså vuxit till nästan 10 000 invånare idag.

Hamnpromenaden i Sitia Kreta
Hamnpromenaden i Sitia, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Under andra världskriget ockuperades Sitia av italienare och sedermera tyskar där klostret Toplou spelade en viktig roll i den kretanska motståndsrörelsen.

Märkt av sin historia är Sitia idag en omväxlande stad med återstoden av Kazarma-fästningen uppe på den norra kullen och de äldre delarna strax nedanför samt de mer moderna kvarteren nere vid vattnet och vidare in mot land.

Att se och göra i Sitia och i närområdet

Hembygdsmuseum i Sitia

Hembygdsmuseet Sitia Kreta
Hembygdsmuseet i Sitia, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Om du är nyfiken på livet genom Sitias historia kan jag rekommendera ett besök på hembygdsmuseet, Folklore Museum. Där finns en rik samling av det vardagliga livet genom tiderna både genom arbetarklassen men även genom de mer välbeställda. Museet ger en bred bild av hur det har varit att leva i Sitia och dess omkringliggande område.

Folklore Museum Room Sitia Crete
Hembygdsmuseet i Sitia, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Museet drivs av frivilliga och därför är öppettiderna lite varierande. Kolla därför upp på ditt boende när museet kan ha öppet.

Fästningen Kazarma i Sitia

Fästningen Kazarma
Venetianska färstningen Kazarma i Sitia, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Den venetianska fästningen Kazarma ligger stabilt uppe på kullen norr om hamnpromenaden. Strategiskt placerad för att försvara staden från ovälkomna gäster. Idag återstår mer eller mindre bara innergården, tornet med några lagerrum men ger en påtaglig känsla av dess tidigare funktion. Idag används fästningen till konserter och teateruppföranden men är förstås öppen för alla som önskar att besöka den.

Vandring

Zakros Gorge View Crete
Zakrosravinen, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Sitia är en bra stad att utgå ifrån om du vill vandra i omgivningarna. Närheten till raviner som Zakros och Richtis ger både en rik variation av vandring och olika grad av utmaningar. Ingen av dessa raviner är särdeles krävande men Zakros erbjuder knappt någon skugga medan Richtis erbjuder en helt annan växtlighet och därmed skugga under vandringen.

Richtisravinen Sitia Kreta
Vattenfall i Richtisravinen, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Hur du tar dig till dessa vandringsleder och mer information om att vandra hittar du här: 

Vandra på Kreta (länk)

Klostret Toplou

Abbot Philotheos Spanoudakis Toplou Crete
Jag och abbott Philoteos Spanoudakis i klostret Toplou, Kreta. (Foto: Roula Konstantopoulou)

Klostret Toplou är idag ett av de kloster på Kreta som har den mest rika och betydelsefulla historien daterad ända tillbaka till 1300-talet. Klostret är befäst med en 10 meter hög mur som skyddade klostret från otaliga fiendens attacker. Toplou sträcker sig över en yta på 800 kvadratmeter, har tre våningar med 40 rum och stoltserar med ett 33 meter högt klocktorn.

Toplou View Tafoni Cave Sitia Crete
Klostret Toplou, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Enligt historien har klostret 100 dörrar men endast 99 av dem har hittats. När jag var där fick jag dock en fingervisning om var dörr nummer 100 kan finnas men det är en hemlighet som stannar hos mig.

Klostret lagrar några stora och mycket gamla ikoner, till exempel Jesus Lord of John Kornaros (1770), Unwithering Rose (1771), Santa Anastasia och Jungfru Maria (som hittades i en närliggande grotta). Därutöver finns det flera välbevarade fresker från 1400-talet i klostret. Förutom att inhysa flera viktiga ikoner finns ett museum med ett antal gamla och historiska religiösa föremål, såsom biblar, böcker, kors, dräkter från ärkebiskopar, försvarsmateriel från olika epoker med mera.
Klostret Toplou har genom historien alltid gjort vin för sociala och religiösa ändamål och klostrets läge i de karga, torra och ofta blåsiga markerna är idealiskt för vinodling. Toplou är ett rikt kloster när det kommer till att äga mark och på ägorna odlas inte bara vinstockar utan flera olika grödor samt oliver.

Toplou Winery Sitia Crete
Toplou vingård, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Vingården erbjuder guidade turer av vinframställningen som avslutas i det så kallade smakrummet en trappa ner. Där kan du smaka på de olika vinerna, rakin och även deras olivolja tillsammans med traditionella delikatesser som till exempel graviera- och fetaost.

Toplou Winery Red Sitia Crete
Vinprovning i Toplou vingård, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Sitia Geopark

Sitia Geopark Kreta
Sitia Geopark, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Hela den yttersta östra delen av Kreta omfattas av Sitia Geopark. Området har en unik geofysisk rikedom av grottor, raviner, sällsynta stenar och fossiler. Allt format av tidens gång och olika naturfenomen som jordbävningar och tsunamis.

En bra start på din rundresa i Sitia Geopark är att besöka Visit Center nere vid hamnpromenaden i Sitia. Här får du en bra bild över vad du har att förvänta dig av området samt att du via en interaktiv karta kan välja ut specifika platser som du vill besöka.

Läs mer:Sitia Geopark- östra Kretas vidsträckta landskap (länk)

Restauranger i Sitia

Gastronomin på Kreta är enastående och befästs verkligen på östra Kreta. Sådana fantastiska smaker med sådan jämn kvalitet som jag fick uppleva är inte alltid en ynnest.

Hamnpromenaden med bord i Sitia Kreta
Vid hamnpromenaden i Sitia, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

I Sitia har du en mängd restauranger och kaféer längs med vattnet att välja mellan och jag skulle säga att de alla håller god kvalitet. Jag blev iallafall gott överraskad på de tavernor jag åt vid som Oinodeion och Tzivaeri.

Det finns förstås även tavernor i kvarteren bakom hamnpromenaden och jag skulle framför allt vilja lyfta fram Ziafeti som jag åt meze vid under ett par tillfällen. Genuint, vällagat och fin service.

 
 
 
Visa det här inlägget på Instagram

#sitia #crete #ziafeti

Ett inlägg delat av Gabriele (@gabem120)

Stränder i Sitia och i närområdet

Stranden i Sitia

Sitia Beach Crete
Stranden i Sitia, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Det finns de som menar att stranden i Sitia är okej. Jag menar att den är bättre än okej men det är klart att det finns ännu finare stränder runt om på Kreta men även betydligt sämre. Det är inte ofta som du har tillgång till en så pass bra strand direkt i en stad.

Stranden börjar sydost om hamnpromenaden och erbjuder solstolar och parasoller att hyra men har även delar där du kan bre ut din handduk på.

Stranden Vai- Palmstranden

Vai Beach Sitia Crete
Stranden Vai, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Palmstranden Vai på östra Kreta är vida känd och har faktiskt Europas största palmskog som en skyddande rygg bakom sig. Stranden lockar förstås till sig mängder av besökare och under säsong kan det vara mäkta trångt på stranden som erbjuder solstolar och parasoller att hyra. Flertalet palmer erbjuder skugga och du kan lägga ut din handduk eller placera din egna solstol mellan träden.

Det finns en taverna och ett kafé intill stranden och uppe vid parkeringen (avgift) står ett par säljare som saluför melon, majskolvar, oliver, olivolja och kryddor.

Du når även sanddynerna vid Psili Ammos genom att följa stigen upp över krönet förbi utkiksplatsen.

Stranden Kato Zakros

Kato Zakros Beach Sitia Kreta
Stranden i Kato Zakros, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

En strand som bjuder på ett betydligt lugnare klimat är stranden vid Kato Zakros. Här mynnar även vandringsleden i Zakros-ravinen ut och det är helt klart skönt att doppa sig i havet efter en varm hike.

Här finns solstolar och parasoller att hyra men även riktigt gott om plats att skapa sin egen plätt på. Ovanför stranden finns en handfull tavernor med bra mat och skulle du vilja bo här en natt eller två så finns det några enstaka uthyrningsrum.

Stranden Xerokambos

Xerokambos Beach Sitia Crete
Stranden Xerokambos, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Xerokambos mjuka fina strand kryddas med den bakomliggande naturliga saltsjön som under högsäsong torkar ut och skapar ett smått ödsligt landskap precis intill. Lika ödslig som den krackelerade marken är, lika livfull är strandliljan som växer på sanddynerna intill.

Strandlilja Sitia Crete
Strandlilja, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Boende i Sitia

Eftersom jag enbart har besökt Sitia en gång, än så länge, så har jag bara bott på ett hotell, Hotel Flisvos. Ett bra hotell med bra frukost som ligger precis vid hamnpromenaden. Det finns flera hotell som ligger strax bakom hamnpromenaden men även några som ligger ett kvarter in i stan.

Här kan du hitta fler hotell i Sitia: Hotell i Sitia (länk)

Resa till Sitia

Till Sitia kan du ta dig med ett par av charterbolagen som flyger direkt till Sitias egna flygplats med minimal transfer ner till staden. Det går även inrikesflyg hit från Aten om du berikat din resa med några dagar i huvudstaden.

Om du flyger till flygplatsen i Heraklion tar transfern nästan 2,5 timmar till Sitia.

Till Sitias hamn går det flera färjor som bland annat trafikerar Heraklion (Kreta), Kassos, Karpathos, Rhodos, Anafi, Santorini och Pireus.

Om du vill läsa mer om vad du kan uppleva i området runt Sitia kan du läsa mer om min resa i Sitia Geopark i oktober 2019: Sitia Geopark- östra kretas vidsträckta landskap (länk)

Hitta i Sitia

Källa historia: explorecrete.com

Tips på bar i Aten: Kings Theater Wine Bar

Kings Theater Wine Bar Aten

För mig är en resa till Aten en resa till en slags sagovärld långt borta från en mer fyrkantig tillvaro. I Aten tar sig tillvaron på något sätt en mer asymmetrisk form utan bundenhet till statiska livsvillkor. I alla fall för mig som gäst i denna brokiga stad.

Utbudet av små noveller att försvinna in i verkar liksom aldrig sina och för varje besök i Athenas gunstling så hittar jag en ny historia att bli en del av. Kings Theater Wine Bar är precis en sådan berättelse där verkligheten suddas ut och en fantasivärlden breder ut sig. Och jag tror att vi behöver det ibland.

Läs mer: Weekend i Aten- sevärdheter, stränder och öar ( länk)

Kings Theater Wine Bar Aten 2
Kings Theater Wine Bar, Aten. (Foto: Markus Olson)

Kings Theater Wine Bar Aten 3
Kings Theater Wine Bar, Aten. (Foto: Markus Olsson)

Kings Theater Wine bar ligger i området Psiri, bara ett stenkast från sin galna syster Little Kook. Psiri är berikat med barer, tavernor och små klubbar som i princip lever dygnet runt. Här finns det kvantitet av av öl, traditionella rätter, progressiva anrättningar, urflippade drinkar och musik från amatörer och inspelade professionella. Jag gillar Psiri. Jag gillar att bli serverad rätter tillagade från nedärvda recept. Jag gillar originella drinkar. Jag gillar musik.

Kings Theater Wine Bar Aten 4
Kings Theater Wine Bar, Aten. (Foto: Markus Olsson)

Kings Theater Wine Bar Aten 5
Kings Theater Wine Bar, Aten. (Foto: Markus Olsson)

Kings Theater Wine Bar bär fram nytänkande cocktails med möjlighet till att njuta av mer sedvanlig drycker. Till det serveras chark- och ostttallrikar där chiliosten får den mest kräsne att vända blad för att få läsa vidare. Lika mycket som drycken och tilltuggen behagar så omsluter dekorationerna upplevelsen. Vilket tema som omfattar intrycken varierar över året och nu i januari dominerade fortfarande julen.

Kings Theater Wine Bar Aten 6
Kings Theater Wine Bar, Aten. (Foto: Markus Olsson)

Kings Theater Wine Bar är helt klart värd sina sidor i min sagovärld och jag längtar till nästa kapitel i maj när jag har möjlighet att återvända.

Hitta till Kings Theater Wine bar i Aten: 

Charter och gruppresor till Grekland 2020

Charter och gruppresor 2020

Även i år sprakar vedspisen i köket och eldtungorna kämpar mot den kylslagna luften som krupit in inomhus. Tankarna seglar iväg mot varma Greklandsresor, soldränkta stränder och känslig solbränd hud. I min iver att få njuta av tankar om Grekland har jag sammanställt de största researrangörernas olika charter-/ gruppresedestinationer i Grekland för 2020. Vissa utav resmålen når du genom att resa till ett annat resmål vilket till exempel gör Apollos lista över destinationer särskilt lång.

Själv är jag i den fasen att jag börjar fundera på var i Grekland jag ska åka till den här sommaren. Jag flyger allt som oftast till Aten och plockar sedan ihop min resa genom att ta färja eller inrikesflyg vidare ut i övärlden eller håller mig kvar på fastlandet.

Hur man knådar ihop sin resa är förstås väldigt olika, en del kör på bake-offvarianten medan andra bakar från grunden. Oavsett vad, så brukar resultat bli minst lika bra.

Här är listan över charter och gruppresor till Grekland under 2020

Klicka på respektive resmål för att komma till resmålets specifika sida hos researrangören.

Airtours

Aten- weekend (länk)
Halkidiki (länk)
Karpathos (länk)
Kefalonia (länk)
Korfu (länk)
Kos (länk)
Kreta (länk)
Lefkas (länk)
Parga (länk)
Rhodos (länk)
Samos (länk)
Sivota (länk)
Skiathos (länk)
Skopelos (länk)
Thassos (länk)
Zakynthos (länk)

Apollo

Alonissos (länk)
Ammoudia (länk)
Antiparos (länk)
Aten (länk)
Halkidiki (länk)
Ios (länk)
Kalymnos (länk)
Kanali (länk)
Karpathos (länk)
Kefalonia (länk)
Korfu (länk)
Kos (länk)
Kreta (länk)
Lefkas (länk)
Leros (länk)
Lesbos (länk)
Milos (länk)
Mykonos (länk)
Naxos (länk)
Parga (länk)
Paros (länk)
Paxos (länk)
Peloponnesos (länk)
Pserimos (länk)
Rhodos (länk)
Samos (länk)
Santorini (länk)
Sivota (länk)
Skiathos (länk)
Skopelos (länk)
Symi (länk)
Thessaloniki (länk)
Tilos (länk)
Vrachos (länk)
Zagoria (länk)
Zakynthos (länk)

Detur

Kreta (länk)
Rhodos (länk)

Solresor

Aten (länk)
Korfu (länk)
Kos (länk)
Kreta (länk)
Loutraki (länk)
Rhodos (länk)
Santorini (länk)
Zakynthos (länk)

Sunweb

Kos (länk)
Kreta (länk)
Rhodos (länk)
Zakynthos (länk)

Tema Resor

Egina (länk)
Fastlandet (länk)
Karpathos (länk)
Kreta (länk)
Samos (länk)
Zakynthos (länk)

Tui

Aten (länk)
Kalymnos (länk)
Korfu (länk)
Kos (länk)
Kreta (länk)
Patmos - via Samos (länk)
Rhodos (länk)
Samos (länk)
Zakynthos (länk)

Ving

Alonissos via Skiathos/ Skopelos (länk)
Aten (länk)
Halkidiki (länk)
Kalymnos (länk)
Karpathos (länk)
Kavala (länk)
Korfu (länk)
Kos (länk)
Kreta (länk)
Lefkas (länk)
Lesbos (länk)
Pargaområdet (länk)
Rhodos (länk)
Santorini (länk)
Skiathos (länk)
Skopelos (länk)
Symi (länk)
Telendos (länk)
Thassos (länk)
Thessaloniki (länk)
Tilos (länk)

Uppgifterna är hämtade från respektive resebolags hemsida 2020-01-11. Med reservation för ändringar.

Läs mer: Öluffa i Grekland (länk)

Weekend i Thessaloniki- tio saker att se och att göra

Weekend i Thessaloniki

Thessaloniki, Greklands nästa största stad, är fylld av energi, sevärdheter och ett oslagbart kök. Pompösa byggnader, stora torg, historiska lämningar och Mount Olympus i fjärran som en tydlig markering västerut. Här bor drygt 1,1 miljoner människor som har tillgång till utmärkt shopping, nöjen, kultur och kulinariska upplevelser.

"Welcome to Thessaloniki! Are you taking part in the big wedding? It has been crazy, driving people to the wedding". Jag möts av en pratglad taxichaufför med gråsprängt hår och pigga ögon. För första gången hade jag bokat en transfer från flygplatsen till hotellet i förväg. En lite dyrare taxiresa än om jag hade valt att hugga någon av de väntande bilarna utanför terminalen. På köpet fick jag dock både en flaska vatten, en tygpåse, en karta och en julkaka. Och en pratglad taxichaufför som på 30 minuter berättar allt han vet om Thessaloniki. Han kör vägen upp mot Ano Poli för att visa mig utsikten över den upplysta staden. Vi stannar, slår på varningsblinkers, kliver ut och han pekar på de olika färgklickarna och berättar vad som finns att se och att göra där.

Klockan hade redan slagit sent när jag anlände till Thessaloniki och jag väljer att enbart smita över till det nattöppna kafeet intill hotellet för att köpa en Mythos och en pirog fylld med ost och bacon. Därefter somnar jag snabbt till det blåvita skenet av tv:n och till ljudet av snabbpratande greker. Min tid att upptäcka Thessaloniki ges under morgondagen.

Hamnpromenaden

Hamnpromenaden i Thessaloniki 1
Hamnpromenaden, Thessaloniki. (Foto: Markus Olsson)

Efter hotellfrukosten snörar jag på mig skorna och går den tio minuter långa promenaden ner till vattenbrynet. Jag hittar ut bland de gulvita husen precis intill ankomstterminalen i Thessalonikis hamn. Taxichauffören hade tipsat mig om att gå ner tidigt på morgonen för att vid klart väder imponeras av Mount Olympus snötäckta topp. Tidigt för mig var den här dagen klockan 09.00 och mycket riktig, i fjärran ser jag gudarnas boning torna upp sig.

Hamnpromenaden i Thessaloniki 2
Hamnpromenaden, Thessaloniki. (Foto: Markus Olsson)

Att åka till Thessaloniki och inte gå längs hamnpromenaden är näst intill omöjligt. Alla gator som går tvärs mot havet visar det öppna vattnet på håll. Ett slags ljus som liksom lockar besökaren till sig. Längs hamnpromenaden ligger otaliga kaféer och barer som snabbt blir fulla av pratglada människor. På bänkarna närmare vattnet sitter en och annan mer eftertänksam själ och blickar ut över vattnet och bort mot bergen. Kanske passar de på att göra det på en sådan här dag när luften är klar och bergskammens vita lugg syns tydligt?

White Tower

White Tower Thessaloniki
White Tower, Thessaloniki. (Foto: Markus Olsson)

Jag promenerar längs med hamnpromenaden i sydostlig riktning med sikte på White Tower. Ett av Thessalonikis mest kända landmärken.

The White Tower byggdes på 1400-talet för att ersätta en äldre bysantinsk fästning från 1100-talet. Det användes då som ett slags fort för att förstärka hamnförsvaret men användes även som ett fängelse. Ett fängelse som var vida ökänt och som då gav tornet namnet "Tower of Blood". Namnet White Tower fick det efter att det kalkades i slutet av 1800-talet.

Vy från White Tower Thessaloniki
Utsikt från White Tower, Thessaloniki. (Foto: Markus Olsson)

The White Tower är öppet för allmänheten och jag kan rekommendera att betala inträdet på tre Euro (2019) för att få gå upp i tornet och beundra Thessaloniki från dess höjd. På varje våningsplan finns utställningar om Thessalonikis brokiga historia. För den som kan grekiska, lätt att förstå. För den som inte kan grekiska, mindre lätt att förstå, men bara av att betrakta bilderna får du en känsla för stadens förflutna.

White Tower Utställning Thessaloniki
Utställning i White Tower, Thessaloniki. (Foto: Markus Olsson)

Umbrellas of Thessaloniki- paraplyskulpturen

Umbrellas Thessaloniki
Umbrellas of Thessaloniki. (Foto: Markus Olsson)

Jag fortsätter att vandra i riktning sydost längs med vattnet och låter den ljumma vintersolen värma mitt ansikte när jag sakta strosar bland andra pedestranter och cyklister. På min vänstra sida ligger OTE-tornet något kvarter in. Det är ett annat utmärkt sätt att kunna betrakta Thessaloniki från ovan. Tornet snurrar sakta runt och ger därmed en vy på 360 grader. En kaffe kostar fem Euro vilket taxichauffören med de pigga ögonen tycker är hutlöst dyrt.

Framme vid paraplyerna är det fotokö. Den ena efter den andra vill låtsas hänga i ett av paraplyerna eller snurra runt en av pelarna som håller paraplyerna uppe och låta sig fångas på bild i precis rätt ögonblick. Folk kommer och går och jag slår mig ner på trädäcket och betraktar skulpturen och de som vill fotas tillsammans med den.

Skulpturen, skapad av George Zongolopoulos, fick sin nuvarande plats 1997 när Thessaloniki var Europas kulturhuvudstad. Taxichauffören berättade att det inte var en populär installation då man tyckte att den var för modern och därmed malplacerad. Den blev dock kvar och är idag ett av de mest avfotade objekten i Thessaloniki.

Området Ladadika

Ladadika 1 Thessaloniki
Ladadika, Thessaloniki. (Foto: Markus Olsson)

Området Ladadika är laddat med tavernor och barer längs de kullerstensliknande gatorna, fria från biltrafik. Att vara här känns lite som att vara i en annan stad. En stad i staden. De färgglada husen, endast ett par våningar höga, med breda, rektangulära fönster och de stenlagda gatorna vittnar om ett litet annat Thessaloniki. Här smälter det gamla samman med det nya.

Ladadika 2 Thessaloniki
Ladadika, Thessaloniki. (Foto: Markus Olsson)

Vid lunchtid och middagstid fylls restaurangerna med hungriga Thessalonikbor medan det en decemberdag kan upplevas lite tomt både före och mellan dessa tider. Det hindrar i och för sig inte mig att stryka längs husväggarna fram och tillbaka tills jag känner mig mogen att äntra ett ställe för att njuta av mat och dryck. Klockan har slagit eftermiddag och solen står lågt men dess strålar hittar fram till en och annan uppvärmd uteservering. Jag lägger till vid Lenas Bistro (se nedan) och blir kvar i ett par timmar.

Ladadika 3 Thessaloniki
Ladadika, Thessaloniki. (Foto: Markus Olsson)

Galerius Triumfbåge (Kamara) och Rotundan (Rotonda)

Galerius Triumfbåge 1 Thessaloniki
Galerius Triumfbåge, Thessaloniki. (Foto: Markus Olsson)

Lite mer sfärisk under fötterna tar jag mig in i labyrinterna av storväxta hus och kommer snart fram vid Galerius triumfbåge. En av alla kontraster som Thessaloniki serverar oss besökare. På ena sidan ett komplex från troligt 1940-tal, på andra sidan en triumfbåge färdigbyggd år 305 efter Kristus. Galerius Triumfbåge är ett monument över den romerske kejsaren Galerius Maximianus seger över perserna år 298 och består bland annat av marmor utsmyckad med detaljer från kriget.

Galerius Triumfbåge 2 Thessaloniki
Galerius Triumfbåge, Thessaloniki. (Foto: Markus Olsson)

Tidigare var triumfbåge kopplad till den intilliggande Rotundan. Rotundan, även senare känd som Sankt Georges kyrka, är som namnet avslöjar en helt cirkulär byggnad och tillhör en av Thessalonikis äldsta religiösa byggnader. Den centrala kupolen mäter 30 meter i takhöjd och de ovanligt tjocka väggarna har gjort att Rotundan står kvar än idag trots både jordbävningar och krig.

Rotundan Thessaloniki
Rotundan, Thessaloniki. (Foto: Markus Olsson)

Drygt 25 000 steg senare tar jag kväller och rullar endast ut från hotellet för att senare på kvällen köpa mig en Gyros i den lilla serveringen längre ner på gatan.

Modiano Market

Modiano Market 1 Thessaloniki
Modiano Market, Thessaloniki. (Foto: Markus Olsson)

Morgonen gryr och stegräknaren är återställd på noll. I den friska, klara morgonluften tar jag sikte mot Modiano Market som ligger mitt i de centrala delarna sedan 80 år tillbaka. Jag har en förkärlek till att vandra runt på matmarknader i Grekland. Dofter, ljud, färger, strukturer... ja allt väcker en slags grundläggande känsla i hur livsmedel egentligen ska inköpas. Inga vakumförpackade råvaror transporterade från långtbortistan.

Modiano Market 2 Thessaloniki
Modiano Market, Thessaloniki. (Foto: Markus Olsson)

Själva byggandet av Modiano Market startade 1922 och stod klart 1933. En del av byggnadens tak är gjort av glas och arkitekturen, även om den är ganska enkel, är intressant eftersom den liknar marknader i Paris.

Modiano Market 3 Thessaloniki
Modiano Market, Thessaloniki. (Foto: Markus Olsson)

De flesta av butikerna i Modiano Market är livsmedelsbutiker som säljer kryddor, ost, fisk, kött, frukt, grönsaker, delikatessprodukter etc. men en och annan liten taverna och bar smyger sig även in här.

Ano Poli

Ano Poli 1 Thessaloniki
Ano Poli, Thessaloniki. (Foto: Markus Olsson)

Stärkt av alla dofter från matmarknaden bestämmer jag mig för att gå upp till Ano Poli, den övre stadsdelen i Thessaloiniki och även den äldsta stadsdelen. Ano Poli var den enda stadsdelen som klarade sig i den stora branden 1917 när mer eller mindre allt annat brann ner till grunden.

Ano Poli 2 Thessaloniki
Ano Poli, Thessaloniki. (Foto: Markus Olsson)

Ano Poli skiljer sig rätt markant mot de nedre stadsdelarna och små slingriga gränder kantas av udda hus. Långt ifrån vad en nitisk stadsarkitekt troligtvis skulle uppskatta. Här skulle jag kunna vandra i timmar bara för att fascineras över alla byggnader och kreativa lösningar men mitt mål var att gå upp till den gamla stadsmuren mot norr och det gamla försvarstornet Trigonion.

Ano Poli 3 Thessaloniki
Ano Poli, Thessaloniki. (Foto: Markus Olsson)

Ano Poli kan du nå till fots, men frågar du en grek tycker de att det är alldeles för brant att gå dit upp. Och om även du tycker att så är fallet kan du ta buss nummer 23 upp till de övre stadsdelarna. Fördelen med att promenera upp är att du kan stanna precis var du vill och njuta av panoramautsikten över Thessaloniki eller stanna vid någon av de små tavernorna för att njuta av en bit god mat.

Ano Poli 4 Thessaloniki
Ano Poli, Thessaloniki. (Foto: Markus Olsson)

Klostret Vlatadon/ Trigonion Tower

Klostret Vlatadon Thessaloniki
Klostret Vlatadon, Thessaloniki. (Foto: Markus Olsson)

Väl upp i Ano Poli tar belöningen sig olika uttryck. Dels har du den fantastiska utsikten, dels intressanta besöksmål. Jag tågade direkt in på klostret Vlatadons inhägnade område och fram till staketet som skiljer dig från att vara uppe på platån eller ta dig väldigt snabbt nedför igen.

Klostret Vlatadon är ett av de äldsta och viktigaste bysantinska monumenten i Thessaloniki. Trots att klostret genom århundradena drabbades av en rad olika utmaningar och tragedier så slutade Vlatadon aldrig att vara aktivt.

Klostret grundades någon gång mellan 1351 och 1371 efter Kristus av kejsarinnan Anna Palaiologina och det finns flera skrifter som visar på klostrets betydelse. Av den ursprungliga konstruktionen återstår idag enbart ett fåtal beståndsdelar.

Klostret inhyser flera religiösa och historiska reliker, däribland flera manus och manuskript. En stor samling bysantinska religiösa ikoner med stort historiskt och konstnärligt värde bevaras även i Vlatadon.

Trigonion Tower Thessaloniki
Trigonion Tower, Thessaloniki. (Foto: Markus Olsson)

En av de mest populära sevärdheterna i Thessaloniki är Tower of Trigonion som av många ses som ett medeltida mästerverk. Tornet byggdes under andra hälften av 1300-talet och användes i först hand till att försvara staden. Det byggdes strategiskt på den plats där stadsmurarna skulle vara som mesta utsatta vid ett anfall. Idag är det en plats för att ta del av en fantastisk utsikt över Thessaloniki. Det tog jag fasta vid.

Vy från Trigonion Tower Thessaloniki
Vy från Trigonion Tower,Thessaloniki. (Foto: Markus Olsson)

Julmarknad vid Dikastirion

Julmarknad 2 Thessaloniki
Julmarknad vid Dikastirion-torget, Thessaloniki. (Foto: Markus Olsson)

Om du, liksom jag, råkar befinna dig i Thessaloniki runt juletid kan jag rekommendera ett besök på julmarknaden vid torget Dikastirion. I takt med grekisk musik får du njuta av både ett par åkattraktioner och sötsaker, street food, hantverk och mer eller mindre roliga marknadspryttel. Jag var inte sen med att köpa mig en form loukoumades med en massa honung ringlad över. Det var tillräckligt för mig. Medan jag kladdade med sötsakerna betraktade jag den strida strömmen av alla som vill skicka post till jultomten... även fastän kalendern visade 28:e december. En härlig stämning och en trevlig upplevelse i ett vintermörkt Thessaloniki.

Julmarknad Thessaloniki
Julmarknad vid Dikastirion-torget, Thessaloniki. (Foto: Markus Olsson)

Mat & dryck

Thessaloniki är känd för sin fantastiska mat till humana priser. Vi tackar stadens studenter för det humana. Och jag är inte sen att skriva under på ordet fantastisk. Däremot klarar inte denna lilla kroppa av alltför stort matintag varför restaurangbesöken denna weekendresa var allt för få. Jag ser fram emot att åka tillbaka och njuta mer av Thessalonikis krogliv, men de få besök jag gjorde är dessa:

Lenas Bistro

Lenas Bistro 3 Thessaloniki
Lenas Bistro, Thessaloniki. (Foto: Markus Olsson)

Lenas Bistro ligger i området Ladadika där hon står för färgen grön. Bistron är minimal och inomhus finns bara några enstaka bord och på trottoaren utanför är de inte många fler. Men det är precis så det ska vara hos Lena tänker jag. Det är det lilla som gör att stället får sin charm. Och Lena själv förstås.

Lenas Bistro 1 Thessaloniki
Lenas Bistro, Thessaloniki. (Foto: Markus Olsson)

På Lenas bistro njuter du av god dryck med tilltugg. Några maträtter finns inte och det är en bra start på kvällen eller kanske snarare ett skönt avslut efter förmiddagens shopping.

Lenas Bistro 2 Thessaloniki
Lenas Bistro, Thessaloniki. (Foto: Markus Olsson)

Om du är här i juletid, missa inte Lenas egna likör gjord med julsmaker.

Lenas Bistro 4 Thessaloniki
Lenas Bistro, Thessaloniki. (Foto: Markus Olsson)

To Elliniko

Hur ofta har jag inte sagt "Det här är det bästa jag någonsin har ätit" när jag är i Grekland? Och på To Elliniko var det dags igen. Hujedamej vad gott det var! Än idag, nästan en vecka senare, vattnas det i munnen av de rena, självklara smaker som serverades där. Uppmärksam och kunnig personal som gärna sjunger lite grann gör förstås också sitt till.

To Elliniko 1 Thessaloniki
Ouzo på To Elliniko, Thessaloniki. (Foto: Markus Olsson)

To Elliniko har även ett stort utbud av olika ouzosorter för den som vill förkovra sig i denna ädla dryck.

To Elliniko 3 Thessaloniki
Varmrätt på To Elliniko, Thessaloniki. (Foto: Markus Olsson)

Varmt bröd, fava, horta och Tigania Agioreitiki (fläsk, kyckling och korv) som huvudrätt. Halleluja!

Terkenlis

Terkenlis 1 Thessaloniki
Terkenlis, Thessaloniki. (Foto: Markus Olsson)

Thessalonikis mest berömda bageri är Terkenlis. Och det vet de om. Och det är helt okej. Det är bara att glömma ett varmt bemötande och välja bland alla de fantastiska bakverk de har att erbjuda. För min del, strax efter frukost, landade det i en brioche med russin. Så mjuk och len att den knappt behöver tuggas.

Terkenlis 2 Thessaloniki
Bakverk hos Terkenlis, Thessaloniki. (Foto: Markus Olsson)

Hitta till alla platser och sevärdheter:

Läs mer: Weekend i Aten- förslag på sevärdheter, stränder och öar (länk)

Öluffa i Grekland och i Kykladerna

Startbild öluffa i Kykladerna

För mig är den ädlaste formen av att resa en öluff, en resa där upplevelser och möten får styra riktning mot olika mål. Kanske ordet ädel och luff inte direkt gifter sig men det ena behöver faktiskt inte utesluta det andra. Det är just det som öluffandet handlar om på något sätt; att skapa precis den resan du vill utifrån budget, möten och olika upplevelser.

Uppdaterat inlägg från 2018.

Planering

Det här med att planera sin öluff i förväg finns det olika åsikter om men jag tänker att det nog i första hand handlar om personlighet och möjligtvis familjesituation som sätter ramarna för planerandet. Själv är jag född med katastroftankar och föredrar att boka större delen av resan från hemmets lugna vrå men jag har även provat på att kliva iland utan att vare sig veta om jag kommer att ha någonstans att bo eller för den delen hur jag kommer att bo. En klar utmaning för den som lätt drabbas av oorganisatorisk härdsmälta. Men, innan ens boendetankar ska få norpa utrymme i hjärnkontoret ska du bestämma dig för vilken ögrupp du vill öluffa inom. Du kan givetvis öluffa mellan de olika ögrupperna men utgå ifrån att kommunikationerna inom samma ögrupp är mer utbyggda och planerade. För att landa i vilken ögrupp som kan passa dig och ditt sällskap bäst kan du läsa om de olika ögrupperna här:

I det här inlägget kommer jag att skriva om en öluff i Kykladerna, en ögrupp som för de allra flesta är en härlig dröm inbäddad med vita sockerbitshus smyckade med blå detaljer, snirkliga stenlagda gränder, prunkande bougainvillea och magiska sandstränder. Att göra sin första öluff bland öarna i Kykladerna är en bra start att testa reseformen på. Här är det inte särskilt långt mellan öarna och färjetrafiken är god.

Antiparos stad
Antiparos. (Foto: Markus Olsson)

Om du, liksom jag, vill planera din öluffarrutt i förväg är det smidigt att utgå från en karta, en sökmotor för färjetrafiken och läsa vad andra har skrivit om resmålen i olika bloggar eller öluffarguider. Själv använder jag ofta sökmotorer för färjor i mitt skissande för då kan jag se hur det går att ta sig mellan just de öar som jag är nyfiken på. Icke att förglömma är ändå att låta upplevelserna på plats styra resan. Du kommer att möta andra luffare som målar upp fantastiska reseskildringar och greker som tipsar om de bästa stränderna, så ha ett öppet resesinne.

Läs mer: Planera din öluff med hjälp av sökmotorer för färjor (länk)

Ett av mina bästa reseminnen är ifrån Syros och när jag hittade en riktigt bra coffee shop (läs: ett hål i en stenvägg på en av gågatorna där äldre män förde vilda diskussioner med varandra). Varje morgon lufsade jag dit för att stilla mitt koffeinbehov och efter ett par dagar kom jag att språka med ägaren om min resa. Genast tog han fram en tunn, vit pappersservett och skrev med blått bläck ner namnet på den ön som enligt honom har de bästa stränderna i hela Grekland: Koufonissi. Hans levande berättelser om färgen på vattnet och den lena, vita sanden fick mig att ändra riktning och jag valde att låta min lekamen ta några dagars siesta på en av övärldens härligaste platser.

Hur många öar och hur länge?

Hur många öar du ska luffa till och under hur lång tid är svårt att tipsa om. Jag brukar lägga tre-fyra nätter på varje ö men om jag faller pladask för en ös charm så stannar jag längre men om jag känner mig rastlös så kuskar jag vidare. För att du ska få ut något av platsen så tänker jag ändå att tre-fyra nätter är en bra hållpunkt att utgå ifrån då tid även försvinner under resdagarna. Det kan alltså bli tre öar på två veckor eller möjligtvis fyra beroende på hur öarna ligger och hur du känner när du väl är på plats.

Hur tar jag mig dit?

När du har valt ögrupp att luffa runt inom är det dags att se över hur du tar dig dit. Att ta sig ut i den grekiska övärlden är en rätt enkel procedur och kan egentligen göras på två olika sätt; ta en flygstol med någon av charterbolagen direkt till en ö och utgå därifrån eller flyg till Aten och sedan utgå i första hand från någon av hamnstäderna Pireus eller Rafina. Vilket sätt du väljer att krydda din resa med är förstås en smaksak och kanske även en kostnadsfråga. Själv brukar jag låta priset styra mitt sätt att ta mig ut i övärlden. Jag lägger hellre pengar på snäppet bättre boende än på flygbiljetten dit och hem.

Att starta och avsluta öluffen på en ö

Väljer du att satsa din kort på att flyga direkt till en ö erbjuder charterbolag både möjligheten att köpa enbart en flygstol eller en flygstol samt boende för till exempel den första natten. Fördelen med det här alternativet är att du kommer direkt ut till öarna och till en av öarna som du kan starta och avsluta din resa på. Tänk på att alltid avsluta din öluff men ett par nätter på den ö från vilken du ska flyga hemifrån. Det händer att färjor ställs in på grund av dåligt vädret (blåst) och om hur härligt det än är att bli strandad på en ö och missa flyget hem skapar det oftast en irriterande kostnad.

Att start och avsluta öluffen via Aten

Väljer du istället att flyga till Aten och ta en färja från någon av hamnarna i Pireus eller Rafina så kan du berika din öluff med några nätter i en av Europas mest spännande städer; den kokande kitteln Aten. Vilken av hamnarna du sedan utgår ifrån brukar i regel styras av vilken av öarna du ska starta din öluff på. I det här fallet handlar det om Santorini och flest avgångar till Santorini hittar du via Pireus.

Om du landar på Atens internationella flygplats Elefthérios Venizélos i så pass skaplig tid att du hinner med en båt ut i arkipelagen samma dag så kan du ta buss X96 som avgår mellan utgång fyra och fem vid ankomstterminalen. Bussresan till Pireus tar cirka 90 minuter och du kliver av när du ser färjeterminalerna på vänster sida.

Biljett till färjan köper du på något av kontoren vid de olika terminalerna eller vid någon av resebyråerna längs den stora trafikleden som löper förbi hamnen. Fråga på resebyrån varifrån just din färja avgår då Pireus gigantiska hamn har en rad olika terminaler över hela området. Tips! Granska biljetten du köper så att inga missförstånd tar dig i en helt annan riktning en helt annan dag.

Psiri Aten
Området Psiri, Aten. (Foto: Markus Olsson)

Läs mer: Hitta i Pireus hamn (länk)

Om du har valt att starta din resa med några dagar i Aten så tar du smidigt tunnelbanan (den gröna linjen) ner till Pireus. Tunnelbaneresan tar cirka 20 minuter från station Monastiraki som ligger i centrala Aten.

Hamnstaden Rafina når du med buss dels direkt från flygplatsen på cirka 30 minuter (busshållplatsen ligger mitt emot hotell Sofitel), dels med buss inifrån stadskärnan vid Pedion Areos. Till Pedion Areos tar du dig genom att ta den gröna tunnelbanan till Victoria Station och sedan några minuter till fots till Pedion Areos. Bussresan från Aten till Rafina tar cirka 70 minuter.

Bokning av boende och färjor

Boende

Eftersom jag redan som lite parvel har känt en trygghet i att planera saker och ting i förväg så brukar jag åtminstone boka boende de första nätterna hemifrån. Då vet jag att det finns ett boende när jag kommer fram och att det finns någon att kommunicera med innan om det är långt ifrån hamnen till boendet. Ofta blir du upphämtad av uthyraren när du kommer fram vilket kan kännas skönt efter en lång dags resande.

På senare tid har jag därefter gjort så att jag kollar upp boende via booking.com (länk) när det börja närma sig avfärd till nästa ö och sedan bokar jag ett par nätter för nästa ställe. Det kan dock fortfarande vara så att många rumsuthyrare står nere i hamnen när du kliver av färjan och erbjuder dig det absolut bästa rummet du någonsin kan få. Att välja rum på det sättet ger dig förstås en större möjlighet att pruta på priset än när du bokar boendet i förväg. Jag rekommenderar dock att du under den främsta högsäsongen (augusti) bokar boende i förväg om du vill vara säker på att ha någonstans att bo. Detta gäller framför allt de små öarna där utbudet av övernattningsrum är begränsat. På öar som Iraklia, Schinousssa, Koufonissi och Donoussa kan det vara läge att alltid boka boende i förväg om du reser juni-augusti.

Hamnen i Stavros Donoussa
Hamnen i Stavros, Donoussa. (Foto: Markus Olsson)

Färjor

Jag har aldrig bokat en färja hemifrån utan jag har alltid köpt biljetterna några dagar i förväg på plats. "Living on the edge" så att säga. Hittills har jag alltid fått tag på biljett under de tolv år som jag har öluffat. Att kunna vara spontan och stanna längre eller kortare på en plats kräver att du vågar vänta med att boka färjebiljetter tills du väl är i Grekland. Olika förutsättningar kräver förstås olika resesätt och vill du boka biljetter hemifrån kan du till exempel göra det på greekferries.gr (länk).

Jag bokar sällan en platsbiljett utan njuter så ofta det går genom att sitta ute på däck i solen. Där finns både bänkar, sittplatser och stolar som du inte behöver eller kan boka. Ska du resa med en nattfärja är förstås ett säte att slumra till i att föredra framför golvet bredvid samma säte.

Alla färjor har någon form av servering som du kan köpa mat, en smörgås, en paj eller något sött vid. Många har annars köpt med sig matsäck och njuter av den ute på däck.

Anländer med färja naxos
Färja lägger till, Naxos. (Foto: Markus Olsson)

Beroende på vilken typ av båt du väljer att åka med så finns det utrymme att spara en slant eller två. De snabbare katamaranerna kostar betydligt mer att åka med än de mer långsamma färjorna som påminner om en mindre Finlandsbåt. Ibland är det förstås värt att betala lite mer för att få njuta av ytterligare tid på plats än ute på det böljande blå. Själv njuter jag nästan lika mycket av att vara på väg någonstans som att vara någonstans.

Packning

När det gäller packningen har jag egentligen bara en regel: packa alltid mindre än vad du tror att du behöver. Det finns gott om tvättmöjligheter på öarna och släpa en massa packning är inte värt besväret.

Att luffa med ryggsäck eller rullväska låter jag vara osagt. Nja, eller kanske inte. Jag föredrar ryggsäck då jag tycker det är enklare att ta sig båda av och på färjorna på det sättet. Ofta är det trångt och stressigt då färjebolagen gör allt för att hålla tiderna (handgripligen). Underlaget är som gjort för att hata rullväskor men samtidigt är det ändå många som reser med roterande koffertar. Det är i slutändan en smaksak. Jag föredrar dessutom ryggsäck om det blir så att jag behöver vandra ett antal trappor upp på ön för att komma till boendet.

Förslag på öluff: Santorini- Paros- Sifnos- Santorini

Så, då är resan bokad och väskan packad. I det här fallet har jag valt en öluff i Kykladerna med öar som både är klassiska resmål men även en ö som är ett mindre känt vykortsmotiv. Jag har hittat en prisvärd flygstol till Santorini (även för hemresan) och startar öluffen mitt ute bland de förtrollande kobbarna.

Första dygnet

På resdagen har jag gått upp i arla morgonstund och kommer fram till Santorini på eftermiddag. Jag har valt att stanna en natt på denna dramatiska ö för att landa i den förestående expeditionen. Jag väljer att bo vid kusten vid den svarta lavastranden i Kamari. Eftersom jag reser med ett charterbolag så har jag valt alternativet att boka första nattens boende via dem och kan därmed nyttja deras transfer från flygplatsen in till Kamari. På kvällen njuter jag av en grekisk sallad och souvlaki på en taverna intill stranden. Havets mjuka brus viskar om framtida badmöjligheter och brännhet svart sand.

Hamnen på Santorini
Ombordstigning, Santorini. (Foto: Markus Olsson)

Nästkommande morgon gottar jag mig i en frukost i närheten av boendet och laddar för resan mot nästa stopp: Paros. I god tid tar jag bussen ner till hamnen för att köpa biljetter på resebyrån som ligger längs den grova bergsväggen inte långt ifrån vattenbrynet. På vägen dit ser jag delar av Santorini som väcker min nyfikenhet och det känns bra att avsluta öluffen med några dagar här igen. Båtresan mellan Santorini och Paros tar drygt tre timmar (färja) och när jag kliver i land på Paros ser jag skymten av Kastro med sina snirkliga gränder på höger sida och en lång, härlig strand på vänster sida.

Dygn två-fem

Kyrka Kastro Parikia Paros
Parikia, Paros. (Foto: Markus Olsson)

Under min vistelse här bor jag i Paros huvudby Parikia. Jag njuter av Parikia som är en charmig labyrint av vitkalkade hus och stenlagda gränder, jag njuter av byns två stränder, besöker en av Greklands äldsta kyrkor Ekatontapyliani, tar en busstur till den vackra byn Noussa på nordkusten och hyr en moped för att åka upp till bergsbyn Lefkes.

Paros Parikia med väderkvarn
Vy mot Parikia, Paros. (Foto: Markus Olsson)

På avresedagen äter jag en stor frukost vid ett av kaféerna som ligger strax under Kastro vid hamnpromenaden med bara några minuters gångväg till färjan som ska ta mig till nästa ö: Sifnos.

Dygn sex-tio

Färjan från Paros till Sifnos tog tre timmar och jag kommer fram till hamnbyn Kamares. Bergen tornar upp sig på varsin sida av byns breda strandremsa och ett par moln döljer toppen på den högra sidan. Jag har valt att bo i Kamares tack vara den fina stranden men också tacka vare den goda möjligheten att starta vandringsturer härifrån. Dessutom vet jag att busstrafiken fungerar riktigt bra på ön så min tänkta tur till öns huvudby Apollonia samt den äldre och betydligt mindre byn Kastro tar jag mig upp till på tre hjulaxlar och sex hjul.

Kamares Beach Sifnos
Stranden i kamares, Sifnos. (Foto: Markus Olsson)

Eftersom Sifnos är känt för sin keramik passar jag på att titta in i ett par verkstäder och köper med mig en ny mugg att dricka morgonkaffet ur. Jag spenderar mina dagar med bad, vandring och utflykt till de olika byarna.

Dygn elva-fjorton

Efter några fantastiska dagar på Sifnos återvänder jag till Santorini för några sista dagar på denna mäktiga vulkanö innan hemresan åter går till Sverige. Färjeturen mellan Sifnos och Santorini tog runt sex timmar och när jag glider in i Santorinis hamn framåt 19-tiden bestämmer jag mig för att middagen ska avnjutas i Fira, Santorinis huvudby. Byn klamrar sig fast längs bergsväggen med näbbar och klor och jag vandrar länge och väl i de vitkalkade gränderna efter middagen innan jag tar bussen ner till Kamari där jag åter har valt att bo.

Fira Thira Santorini
Fira, Santorini. (Foto: Markus Olsson)

Nästa dag njuter jag av strandtid och bränner mina fotsulor i den heta, svarta lavasanden. Framåt kvällen tar jag mig, som så många andra, till byn Oia för att betrakta en av medelhavets vackraste solnedgångar. Resten av tiden på Santorini njuter jag av bad och ett besök vid Santorinis gamla Chora som idag är en gåtfull ruinstad.

Santorini Kamari Gamla Thira
Vägen upp till Santorinis gamla huvudby. (Foto: Markus Olsson)

Två veckor gick riktigt snabbt och nu är det dags att åka hem igen och jag tar en taxi ut till flygplatsen som endast ligger 3,5 kilometer från Kamari.

Kostnad

Vad din öluff landar i och vad du får uppleva är så pass olika att det är svårt att ge generella tips. Du kommer att hitta just ditt sätt att resa och ovan har jag beskrivit så som mitt sätt har kommit att blivit: viss planering innan, reser med ryggsäck, bokar ofta boende i förväg och dessutom reser jag numera nästan alltid via Aten.

Kostnaden för en öluff ser lite olika ut beroende på när under säsong du åker. Jag brukar alltid resa senare delen av maj då det fortfarande är lågsäsong men varmt i luften och i havet. Flygbiljetterna brukar numera landa på cirka 2000:- t o r, resan med färja ligger på allt ifrån 10 Euro upp till 50 Euro men i regel brukar jag betala cirka 20 Euro per tur. Ett dubbelrum kan du under lågsäsong få för cirka 30 Euro vilket betyder att den här öluffen skulle landa på runt 6500:- exkl. mat och nöjen.

Möjligheten att hålla nere kostnaden ligger till viss del i boendekostnader men framför allt vad du gör och äter om dagarna.

Att öluffa är ett resesätt som innebär möten, rika upplevelser och omväxling. Vilka och vad du möter kan styra resan mot helt andra riktningar än du först har tänkt att styra kosa mot. Jag älskar att resa under dessa förutsättningar så länge jag kan planera delar av dem hemifrån men samtidigt är jag även öppen för att planera om när jag får en skrynklig servett i handen.

Sammanfattning

  • Gör en grovplanering med hjälp av karta, sökmotorer och reseinspiration.
  • Leta flygresor och priser för att se hur du startar och avslutar din öluff.
  • Boka de första nätternas boende i förväg.
  • Packa lätt.
  • Njut och var öppen för förändringar.

Läs mer: Vill du läsa mer om att öluffa kan du göra det på mittgrekland.se´s sidor om att öluffa (länk)

Kreta: Kato Zakros- intagande stillhet på östra Kreta

Startbild KatoZakros

Lugna, stilla Katos Zakros är den perfekta hemvisten för oss som uppskattar en mer balanserad strandupplevelse. Här finns inte många uthyrningsrum och tavernorna ovanför stranden är enbart en handfull. Sanden är blandad med klappersten och stranden ligger väl skyddad i bukten där vattnet sällan gör uppror.

Par vid strand Kato Zakros Kreta
Kato Zakros, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Båtar vid Kato Zakros Kreta
Kato Zakros, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Hit åker du för att ta del av det lilla i det stora på något sätt. Stora Kreta som på sina ställen draperas av turism och lilla Kato Zakros som varken kan eller tar emot särskilt stora horder av besökare. Dagtid kan någorlunda många badsugna hitta till stranden men när solen börjar ta riktning mot horisonten minskar mängden besökare kraftigt och kvar blir vågornas ljud och cikadornas sång. Några toner av grekiska musik, lågmälda samtal och klirret av porslin när disken plockas av borden kan vara de fåtal ljud du uppfattar.

Nostos i Kato Zakros Kreta
Taverna Nostos i Katos Zakros, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Kato Zakros Beach Sitia Crete
Stranden i Kato Zakros, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Stranden i Kato Zakros kreta
Stranden i Kato Zakros, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Ungefär 100 meter bakom stranden hittar du en av Kretas mest betydande arkeologiska platser, Palatset i Zakros, som en gång i tiden var ett av de viktigaste minoiska samhällena. Utifrån storleken sett så var det det fjärde största minoiska palatset som växte fram på denna skyddade plats med närheten till Kato Zakros kust där även minoernas hamn låg.

Archaeological site the entrance of Palace of Kato Zakros
Arkeologiska platsen för Palatset i Zakros, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Palatset i Zakros byggdes omkring 1900 f.Kr men de nuvarande ruinerna är från den så kallade andra byggnadsfasen från cirka 1600 f.Kr men likt de andra minoiska platserna förstördes de runt 1450 f Kr.

Palatset i Zakros var viktigt både politiskt och religiöst men även kommersiellt och riktade sig mot de stora civilisationerna i Mellanöstern då resvägen från denna sida av Kreta var den smidigaste att nå dem.

Archaeological site Palace Kato Zakros
Arkeologiska platsen för palatset i Zakros, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Palatset vid Zakros är en av de mest betydelsefulla arkeologiska platserna med tanke på att det är det enda minoiska palatset som inte har plundrats och man hittade till och med med dess kassavalv intakt. De flesta fynden förvaras numera i museer i Heraklion, Sitia och Agios Nikolaos.

Hitta till Kato Zakros:

Kato Zakros ligger cirka 45 kilometer sydost om Sitia dit du kan ta dig med både färja, inrikesflyg men även med svenska charterbolag. Den berömda vandringsleden Zakrosravinen mynnar ut strax innan den arkeologiska platsen för palatset i Zakros och vandrar du hela leden tar det cirka två timmar att komma fram till Kato Zakros.

Läs mer:Sitia Geopark-östra Kretas vidsträckta landskap (länk)

Läs mer:Vandra på Kreta (länk)

Läs mer:Vai Beach- östra Kretas unika palmstrand (länk)

Ancient Theaters of Epirus- en resa i en av Greklands vackraste regioner

Epirus start

Tänk dig en plats där berg möter dal, där hav möter land, där nutid möter dåtid och där genuina miljöer härbärgerar engagerande och vänliga människor. Tänk dig underbara stränder, tänk dig förtrollande vandringsleder och föreställ dig antika lämningar som inte lämnar någon oberörd. Tänk nordvästra Grekland, tänk fastlandet, tänk en av Greklands mest spännande regioner. Eller egentligen behöver du inte tänka så mycket för allt det där kan du uppleva på en av Greklands mest mångfacetterade platser, Epirus.

Hitintills har jag endast tagit en liten smakbit av det läckra bakverk som Epirus utgör, men det är just en sådan där smakbit som skapar sug efter mer, mer av det välsmakande finbrödet som finns på det där konditoriet som inte så många hittar till än. Min lilla men ljuva tugga av området bestod främst av besök hos de antika lämningar som har paketerats under benämningen "Ancient Theaters of Epirus". Totalt fem arkeologiska platser med häpnadsväckande amfiteatrar är inslagna i detta knyte med 2500 år av historia och som totalt sett skapar en led på 344 kilometer. Därtill bjuder färdvägen på andra arkeologiska platser, museer, pittoreska byar, butiker och restauranger. Tillsammans har regionen arbetat fram en varierad upplevelse för att visa på områdets potential som destination. Man har helt enkelt skapat en resa som inrymmer fler nyanserade resor.

Epirus är en av Greklands tretton administrativa regioner som i sin tur är uppdelad i fyra prefekturer Arta, Ioannina, Preveza och Thesprotia. Under mina dagar i Epirus bodde jag i Ioannina, en charmig stad intill sjön Pamvotida, som både bjuder på en traditionsrik historia och tidsenligt utbud. Många charterplan till Parga landar på Ioanninas flygplats och alla som tar sikte mot den populära semesterorten får sig en allt för snabb blick av vad Ioannina har att erbjuda. Här finns mycket mer att upptäcka. Hela Epirusregionen har cirka 350 000 invånare varav en tredjedel bor i just Ioannina som är distriktets största stad.

Epirus är en av Greklands fattigaste regioner men med ett slags vackert armod där man just börjat förstå sin fulla potential. Turismen i området är oförtjänt liten även om kustorter som Parga börjar lyfta det organiserade resandet till en mer värdefull nivå. Trots utvecklingen finns fortfarande en stor outnyttjad kraft som bara väntar på att få blomma ut i sin fulla kraft genom resan "Ancient Theaters of Epirus" och de innefattande resor.

De fem arkeologiska platserna med valda avstickare som jag fick ta en välsmakande bit av är:

Dodona

Dodona teater
Teatern i Dodona. (Foto: Markus Olsson)

En av de mest mäktiga platserna bland Ancient Theaters of Epirus är Dodona med sin storslagna amfiteater, sin myt om oraklet och det praktfulla heliga trädet. Platsen har en storhet och en slags ödmjukhet inför sitt berättigande. Jag blev märkbart berörd när jag vandrade på området och vindens sus skapade ett svagt ljud bland de färgrika höstlöven. Enligt legenden gav ljust lövens läte svar på frågorna som ställts till oraklet vid Dodona av utvalda präster.

Dodona teater med träd
Teatern i Dodona. (Foto: Markus Olsson)

Amfiteatern vid Dodona byggdes i stor skala med närmare 17 500 platser för att matcha kung Pyrrhus rikliga ambitioner. Teatern skulle vara tillräckligt stort för att rymma riktigt stora folkmassor eftersom både helgedomen och de idrottsliga spelen intill var välkända i det dåvarande riket.

Dodona hela trädet
Det heliga trädet i Dodona. (Foto: Markus Olsson)

Teatern fick över tid en annan betydelse där den största förändringen troligtvis skedde under kejsarens Augustus tid. Då omvandlades teaterns orkester från en plats för teaterstycken till en arena för vilda djurslagsmål.

Runt år 130 började Dodona sakta förfalla och teatern övergavs i århundraden. I mitten av 1900-talet såg teaterns säten mer ut som stenar utspridda på sluttningarna med orkestern och scenen begravda under jord. Utgrävningar, studier och nyligen gjorda bevarande- och restaurationsarbeten har dock återställt teatern både till form och kapacitet för att ta emot åskådare och föreställningar ännu en gång.

Amvrakia

Amvrakia arkeologisk plats
Amvrakia. (Foto: Markus Olsson)

Kanske en av de starkaste kontrasterna till Dodona är den lilla teatern Amvrakia i Arta. Här finns en slags intim känsla av kvartersteater där de få raderna av sittplatser ligger insprängda bland de moderna bostadshusen. Och visst väcker det en viss nyfikenhet kring dess litenhet i relation till så många pompösa teatrar i området?

Amvrakia teater
Teatern i Amvrakia. (Foto: Markus Olsson)

Det finns delar av en mycket större teater i Amvrakia men få delar har grävts fram då den till största delen fortfarande är begravd under de moderna byggnaderna. Den lilla teatern som jag fick möjlighet att besöka är faktiskt den minsta teater som hittills har upptäckts i Grekland. Teorin kring den lilla teatern är att den i första hand inte var en plats för skådespel utan snarare en plats för att diskutera administrativa och religiösa frågor.

Amvrakia arkeolog
Arkeolog vid Amvrakia. (Foto: Markus Olsson)

I motsats till de flesta andra gamla grekiska teatrarna byggdes den lilla teatern Amvrakia inte på en naturlig sluttning utan vilar på en uppbyggd lutning. Fundamentet innefattar äldre konstruktioner av husgrunder som dateras till the 5th century BC och till bad som dateras till the 4th century BC. Badrummens golv, gjorda av små svarta och vita stenar, visar bland annat delfiner och en ung Eros som sträcker ut sin hand till en svan.

Med tiden blev Amvrakias lilla teater överbyggd av andra byggnader. Utgrävningar från 1976 visar tecken på både bysantinska, osmanska och slutligen moderna byggnader som täckte denna lilla klenod.

Detour 1: Arta stad med Arta bro

Arta stad
Arta. (Foto: Markus Olsson)

Arta är egentligen ingen avstickare till Amvrakia då teatern ligger mitt bland ljusa, moderna hus inne i Arta. Anledningen till att jag tar upp Arta är att jag tycker att du ska passa på att åtnjuta vad denna lilla stad på 24 000 invånare har att erbjuda när du ändå tar dig hit. Arta är en perfekt plats för en lunch eller en kopp java under trädkronan på torget du passerar på väg till Amvrakia. Den lilla inblick jag fick i denna stad väckte en upptäckarlust och jag kommer garanterat att återvända hit nästa gång min väg korsar Epirus.

Arta hus
Arta. (Foto: Markus Olsson)

Den kanske största attraktionen i Arta är den gamla ottomanska stenbron som korsar floden Arachtos. Den 145 meter långa bron ligger längs vägen mellan Ioannina och Arta och du ser den tydligt när du åker över den nya bron som har byggts i närheten. Den gamla bron som i sin nuvarande form stod klar 1612 används idag av fotgängare och hålls upp av fyra stora valv. En imponerande konstruktion och är bara den värd ett besök till Arta.

Arta Bridge Epirus Greece
Bron i Arta. (Foto: Wikimedia Commons)

Detour 2: Kyrkogården Ambracia

Kyrkogården Ambracia Arta
Ambracia. (Foto: Markus Olsson)

Längs gatan Kommenou ligger den sydvästra kyrkogården i Ambracia, byggd som en aveny på vilken man kom in i själva staden. Längs båda sidor om avenyn ligger noggrant gjorda gravar där de som ansågs viktigast har ett tecken på den övre kanten. Dessa var i regel ett offentligt arkosolium, det vill säga en slags nischformad grav utsmyckad med måleri.

Kyrkogården Ambracia närbild Arta
Ambracia. (Foto: Markus Olsson)

Kyrkogården Ambracia Arta Arkeolog
Arkeolog vid Ambracia. (Foto: Markus Olsson)

Detour 3: Kyrkan Parigoritria

Kyrkan framsida Parigoritria Arta
Kyrkan Parigoritria. (Foto: Markus Olsson)

Det är inte ofta jag går igång på kyrkor men ibland händer det att det finns helgedomar som till och med imponerar på mig. Kyrkan Parigoritria i Arta är just en sådan byggnad. Kyrkan stod klar 1289 och är konstruerad som en stor, nästan kvadratisk byggnad med tre våningar. Den centrala kupolen stöds av åtta pelare uppdelade i tre nivåer som du tydligt kan se inne i kyrkan. Det finns också fyra mindre kupoler i varje hörn av kyrkans platta tak.

Arta Kyrkan Parigoritria
Kyrkan Parigoritria. (Foto: Markus Olsson)

När du står mitt inne i kyrkan och lyfter blicken upp mot taket och den centrala kupolen ser du Jesus avbildad i mosaik omgiven av änglar och de tolv profeterna. I övrigt finns flera fresker i kyrkan som härstammar både från 1600-talet och 1700-talet.

Nikopolis

Nikopolis Teater Övre del
Nikopolis. (Foto: Markus Olsson)

Staden Nikopolis byggdes nära sundet vid halvön Preveza, cirka sex kilometer norr om dagens Preveza. Anledningen till att Nikopolis (=segerns stad) byggdes just här är att Octavian ville att alla skulle minnas hans triumf vid sjöslaget i närheten. Han stannade dock inte vid det utan han utsåg Apollo som sitt skyddshelgon och återupplivade spelen som tidigare brukade äga rum i guds ära på platsen. Han lät bygga alla faciliteter som behövs för de nya spelen: en stadion, ett gym, två badkomplex och en teater eftersom spelen innehöll både atletiska och musikaliska tävlingar.

Nikopolis Teater
Nikopolis. (Foto: Markus Olsson)

Den maffiga romerska teatern Nikopolis med plats för cirka 5000 åskådare var i bruk fram till the 3rd century AD. Hela generationer deltog i teaterns olika uppsättningar. Även den ökända romerska kejsaren Nero försökte sig på både musik och tragedi och oavsett kvalitén på sina insatser vann han givetvis alla utmaningar.

Nikopolis Teater säten
Nikopolis. (Foto: Markus Olsson)

Till slut dog spelen ut och teatern och de andra faciliteterna övergavs i flera århundraden. En småskalig utgrävning påbörjades på 1960-talet och följdes därefter av mindre insatser fram till nutid där man med mer moderna metoder även återställer en del av Nikopolis forna prakt.

Nikopolis Arkeolog
Arkeolog vid Nikopolis. (Foto: Markus Olsson)

Detour 1: The Odeum of Nikopolis

The Odeum of Nikopolis Mur
Vid The Odeum. (Foto: Markus Olsson)

Inte långt från den stora teatern ligger The Odeum och Nikopolis som är resterna av en mindre teaterbyggnad med 1600 platser som på sin tid faktiskt hade tak för att bland annat ge bättre akustik. Byggnaden användes inte bara till teater utan var en plats där man framförde musikaliska stycken, hade musiktävlingar, reciterade poesi och hade politiska möten. Byggnaden är knappt 60 meter lång och är drygt 45 meter djup och hade gator på sin norra, östra samt västra sida medan det på den södra sidan finns lämningar av ytterligare en byggnad innehållande bad och ett atrium.

The Odeum of Nikopolis Utsidan
The Odeum. (Foto: Markus Olsson)

The Odeum of Nikopolis Valv
The Odeum. (Foto: Markus Olsson)

Då var The Odeum en del av staden, idag ligger lämningarna mitt bland åkrar och vida vidder och ger den delvis välbevarade platsen en nästan ödelik karaktär. Se till att kombinera besöket vid den stora teatern Nikopolis med en visit här och föreställ dig Nikopolis stad som bredde ut sig runt platsen.

The Odeum of Nikopolis Säten
The Odeum. (Foto: Markus Olsson)

Kassope

Kassope teater
Kassope. (Foto: Markus Olsson)

Kanske en av de mest imponerande arkeologiska platserna bland teatrarna i Ancient Theaters of Epirus är Kassope som ligger på en platå drygt 600 meter över havet inbäddad i frodig grönska. Staden grundades under the 4th century BC just för sitt läge som gav både skydd men även kontroll över landsträckan som sträcker sig nord-syd ut mot kusten.

Kassope stad
Kassope. (Foto: Markus Olsson)

Kvarteren präglas tydligt av geometrisk ordning och precision där alla offentliga byggnader hade en framträdande position. I början av the early 3rd century BC byggdes en stor teater för att kunna ge teaterföreställningar och för att kunna samlas för att diskutera politiska frågor.

Kassope gata
Kassope. (Foto: Markus Olsson)

Teatern byggdes vid foten av stadens högsta kulle med panoramautsikt över viken med det Joniska havet och Lefkada.

Kassope Arkeolog
Guide/ arkeolog vid Kassope. (Foto: Markus Olsson)

Staden övergavs i slutet av the 1st century BC när stadens invånare tvingades flytta till den nybildade staden Nikopolis. Under de århundraden som följde förföll staden och dess teater. Teaterns placering vid kullen har över tid fått den att sakta röra sig nedåt och stora stenar ovanför sittplatserna har trillat ner och orsakat ytterligare skador. Tack vare det restaureringsarbete som pågår sedan en tid tillbaka kommer man att stadga upp teatern och reparera en mängd skador för att återskapa teaterns forna glans.

Detour 1: Monument of Zalongo

Monument of Zalongo
The Monument of Zalongo. (Foto: Markus Olsson)

The Monument of Zalongo är en skulptur av George Zongolopoulos till minne av kvinnorna från byn Souli som 1803 tillsammans med sina barn begick självmord genom att dansa utför bergskanten för att undgå att tillfångatas av turkarna. Monumentet ligger på 700 meters höjd på Zalongoberget, nära Preveza, och är väl synligt från Kassope. Du kan nå monumentet från klostret Agia Dimitrios där det finns en stenlagd led upp till toppen.

Detour 2: The Oracle of the dead/ Nekromanteion av Acheron

Nekromanteion av Acheron
Nekromanteion av Acheron. (Foto: Markus Olsson)

Nekromanteion av Acheron byggnader
Nekromanteion av Acheron. (Foto: Markus Olsson)

En annan fantastisk plats är Nekromanteion av Acheron där myten säger att de trogna kunde få svar på sina spörsmål genom att fråga de dödas själar. Den frågvisa fick bo i små rum i upp till en månad som förberedelse till ritualen innan de genom en labyrintliknande ingång fick tillträde till salen där frågan kunde ställas. Troligtvis blev frågeställaren drogade på något sätt när inträdet i rummet skulle ske och upplevelsen var troligtvis rätt diffus.

Nekromanteion av Acheron krukor
Nekromanteion av Acheron. (Foto: Markus Olsson)

Nekromanteion av Acheron låg vid den flodbank där floderna Acheron och Kokytus möttes strax utanför staden Ephyra i Epirus. Eftersom dessa floder troddes flyta ned till Hades rike i underjorden ansåg man att Nekromanteion av Acheron var platsen där ingången till dödsriket fanns och att man därmed kunde få kontakt med de dödas själar.

Nekromanteion av Acheron Arkeolog
Guide/ arkeolog vid Nekromanteion av Acheron. (Foto: Markus Olsson)

Gitana

Gitana teater
Gitana. (Foto: Markus Olsson)

Den mest otippade arkeologiska platsen på Ancient Theaters of Epirus var för mig Gitana som lätt otillgänglig nås via en liten, kurvig väg delvis täckt med buskage. Intill floden Thyamis strand ligger en amfiteater nedanför den stad som en gång funnits där. När vi besökte Gitana pågick ett febrilt arkeologiskt arbete med att restaurera och framhäva gömda och begravda delar.

Gitana teater vy
Gitana. (Foto: Markus Olsson)

Gitana var en av de sjuttio städerna som förstördes i det tredje makedonska kriget. Vid den tiden var staden omkring 200 år gammal, grundad runt mitten av the middle of the 4th century BC för att fungera som Thesprotians huvudstad, en av Epirus tre dåvarande huvudstammar.

Gitana byggdes på en plats med stora fördelar, både i försvarssammanhang och i handel. Floden Thyamis gränsar till staden på tre sidor och erbjuder en enkel tillgång till havet medan bergssidan erbjuder ett tryggt skydd.

Gitana teater namn
Gitana. (Foto: Markus Olsson)

Lämningar från Gitanas stadsarkiv visar ansikten av skådespelare, komedi- och tragedismaskar och andra teman relaterade till dyrkan av guden Dionysus. Teatern var dock inte bara till för skådespel, utan också för politiska församlingar. Några av dessa skulle ha ägt rum år 168 före Kristus före slaget vid Pydna, när medborgarna i Epirus diskuterade vilken ståndpunkt de skulle anta avseende Rom.

Gitana Arkeolog
Arkeolog vid Gitana. (Foto: Markus Olsson)

Gitana och dess teater verkar ha övergivits i slutet av the 1st century BC, efter Octavians framfart och grunden för staden Nikopolis lades. De första systematiska utgrävningarna började i slutet av 1980-talet, betydligt senare än många av de andra arkeologiska platserna i området.

Gitana Huvudarkeolog
Arkeolog vid Gitana. (Foto: Markus Olsson)

Hitta rätt bland Ancient Theaters of Epirus:

Vill du läsa mer om Ancient Theaters of Epirus kan du göra det här: Ancient Theaters of Epirus (länk)

Det här inlägget är ett samarbete med Epirus Region och Vistigreece men tankar, synpunkter och foton är min egna om inte annat angivits.

Copyright 2020 mittgrekland.se  |  Om mittgrekland.se  |  In english  |  Kontakt  |  Web: NyWeb