Markus Olsson
Under mina öluffarresor i Greklands övärld har jag kommit att fastna för detta vackra, varma land. Jag älskar naturen, maten, musiken men framför allt det gästvänliga folket som tar emot en med öppna armar. Med mittgrekland.se hoppas jag kunna bygga uppe en webbsida med fakta och inspiration för dig som ska eller planerar att resa till Grekland.
Det är Lucia och mörkret ligger tungt där ute. Jag julpyntar och drömmer samtidigt om Grekland. Hur blir det nästa år? När kan jag resa igen? Jag fångar de få halmstrån jag känner till och gömmer grekiska smaker i diverse bakverk och låter enstaka jullåtar på grekiska ljuda i högtalaren. Men det gör ingenting att det bara är några få halmstrån, för det lilla kan också vara det stora. Ett fåtal aromer och några melodier får mig ändå till stora omfångsrika drömmar om Grekland, om resor både från dåtiden och om vad som väntar.
Jag älskar att låta tankarna dansa iväg mot mitt favoritland söderut och att låta fantasin göra piruetter till alla möjligheter som finns. Gärna med tänderna i en chokladboll med smak av Metaxa eller en havrebar med grekisk yoghurt eller en bit mjuk pepparkaka med fetaostglasyr. Eller varför inte klassiska grekiska julkakor som Kourabiedes och Melomakarona? Därtill klassisk julmusik men på det ljuva språket grekiska skapar ett ljus i den mörkaste årstiden och bringar en längtan mot nya möten, sommar och värme.
Kourabiedes. (Foto: Markus Olsson)
100 gr florsocker
2 tsk vaniljsocker
400 gr rumsvarmt smör
2 äggulor
1 ägg
0,5 dl Metaxa
10 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
Florsocker att pudra kakorna med
Värm ugnen till 180 grader.
Börja med att blanda florsocker och vaniljsocker i en mixer. Tärna ner smöret och kör tills blandningen har fått en luftig konsistens. Blanda ner äggulorna, ägget och Metaxan. Blanda mjöl och bakpulver och rör ner mjölblandningen under omrörning. Degen ska bli fast och smidig. Forma degen till ovala kakor och lägg dem på bakplåtsklädda plåtar. Grädda kakorna i mitten av ugnen i 15-20 minuter.
Låt kakorna svalna på ett galler. Spraya kakorna med lite vatten och doppade dem i florsocker. Förvara kakorna i en burk med tättslutande lock.
Melomakarona. (Foto: Markus Olsson)
1,25 dl färskpressad apelsinjuice
2 dl olivolja
1,5 msk konjak
1,5 msk strösocker
Apelsinzest från 0,5 apelsin
100 gr valnötter
7,5 dl vetemjöl
0,5 tsk bikarbonat
1 tsk bakpulver
1 tsk kanel
0,5 tsk nejlika (mald)
4 dl strösocker
3,5 dl vatten
1 msk citronsaft
0,5 kanelstång
2,5 del flytande honung
2,5 dl vatten
2,5 dl strösocker
0,5 kanelstång
Valnötter (hackade) och kanel till dekorering.
Värm ugnen till 200 grader.
Hacka valnötterna och blanda dem med olivolja, apelsinjuice, konjak, strösocker och apelsinzest. Blanda mjöl, bikarbonat, bakpulver, kanel och nejlika i en annan bunke. Tillsätt valnötsblandningen i mjölblandningen och arbeta ihop en deg. Om degen blir för torr kan du tillsätta mer olivolja.
Forma cirka 50 stycken ovala kakor och lägg ut dem på bakplåtar. Grädda i mitten av ugnen i cirka 20 minuter. Under tiden kakorna gräddas tillreder du sockerlagen som kakorna ska doppas i. Blanda samman strösocker, vatten, citronsaft och lägg ner en halv kanelstång och låt det puttra i cirka 10 minuter.
Ta ut kakorna och låt de svalna något och doppa dem sedan i den varma sockerlagen. För att hela kakan ska suga åt sig av sockerlagen bör du vända på dem en gång. Låt de ligga i lagen i cirka 30 sekunder totalt. Lyft upp kakorna med en gaffel, lägg dem på bakplåten igen och strö över hackade valnötter och lite kanel. Förvara i tättslutande burk.
Chokladbollar med Metaxa. (Foto: Markus Olsson)
100 gr smör
1 dl florsocker
1 msk vaniljsocker
2 msk kakao
3 msk Metaxa
2,5 dl havregryn
75 gr smält mörk blockchoklad
150 gr smält mörk blockchoklad (att doppa chokladbollarna i)
Rör ihop rumsvarmt smör, florsocker, vaniljsocker, kakao, Metaxa och havregryn. Smält 75 gram blockchoklad och rör ner det i smeten och blanda ihop det väl. Låt smeten stå i fem minuter och rulla sedan cirka 25 bollar. Ställ dem kallt i cirka 30 minuter. Smält 150 gram blockchoklad och doppa chokladbollarna och låt dem stelna i kylskåpet.
Havrebars med grekisk yoghurt och tranbär. (Foto: Markus Olsson)
0,5 dl grekisk yoghurt
50 gr torkade tranbär
200 gr havregryn
4 tsk flytande honung
1 äggvita
1 nypa salt
5 msk florsocker
1 msk grekisk yoghurt
Värm ugnen till 175 grader.
Kläd en ugnsfast form, cirka 20 x 20 centimeter, med bakplåtspapper. Blanda alla ingredienser i en skål och tryck sedan ut smeten i formen. Pressa den ganska hårt med till exempel baksidan av en slev. Grädda i mitten av ugnen i 25 minuter och låt det svalna därefter i cirka 10 minuter. Ta därefter ut havrekakan ur formen och låt den svalna helt innan du skär upp önskad storlek på barsen/rutorna.
Blanda i ordning rippelsmeten av grekisk yoghurt och florsocker och ringla över de skurna bitarna.
Mjuk pepparkaka med fetaostglasyr. (Foto: Markus Olsson)
3,25 dl vetemjöl
2,5 dl strösocker
100 gr smör
1,5 dl grekisk yoghurt
2 ägg
1 påse pepparkakskryddor (ca 17 gr)
2 tsk bakpulver
150 gr fetaost
3 dl florsocker
0,5 citron (saften)
Lingon
Värm ugnen till 175 grader.
Smöra och bröa en form (ca 1,5 liter). Smält smöret och ställ det åt sidan. Vispa ägg och socker fluffigt i en skål. Tillsätt smör och grekisk yoghurt. Blanda mjöl, bakpulver och pepparkakskryddor i en annan skål och rör sedan ihop det med övriga ingredienser. Häll smeten i formen och grädda i nedre delen av ugnen i cirka 45 minuter. Stjälp upp kakan på ett galler r och låt den svalna.
När kakan har svalnat är det dags att börja med glasyren. Mosa fetaosten i en bunke. Blanda ner florsocker och saften av en halv citron. Mixa glasyren slät med en stavmixer. Ringla över kakan och dekorera med lingon.
Müslitoppar med grekisk yoghurt och vit choklad. (Foto: Markus Olsson)
150 gr vit choklad
2 msk grekisk yoghurt (10 %)
1 tsk vaniljsocker
2 dl äppel- och kanelmüsli
Blanda yoghurten med vaniljsockret. Bryt chokladen i bitar och smält den över ett vattenbad eller mycket försiktigt i en skål i mikron. Bland ner lite av den smälta chokladen med yoghurten och tillsätt därefter resten av chokladen. Blanda till sist ner müslin och forma till små toppar. Dekorera med strössel om så önskas. Låt de stelna i kylen innan servering.
Jag älskar Grekland. Jag verkligen Ä-L-S-K-A-R Grekland! Och en stor del av min Greklandskärlek ligger faktiskt i smakerna. Smaker som är rena, smaker med historia och smaker som minner om fantastiska upplevelser och möten. Smaker som både förstärker intryck och bäddar in känslan i den omedelbara omgivningen. Hur många gånger har inte smakerna förflytta mig drygt 360 mil söderut till en blå- och vitrutig duk på en taverna vid havet, cikadornas sång och goda samtal. Och det är därför nästan all min matlagning tar sitt ursprung i inspiration från det grekiska köket. Jag reser nästan dagligen med hjälp av smaker.
Prisbelönta olivoljor från Olivlunden. (Foto: Markus Olsson)
Jag lyckas med långt ifrån allt vad min kokkonst levererar och ibland tar sig min experimentlusta lite väl udda uttryck. Allt som oftast landar jag därför till slut i klassiska grekiska rätter som en mustiga Stifado, en len Moussaka eller kryddig, hemmagjord Gyros.
Vinäger från Olivlunden. (Foto: Markus Olsson)
Matlagning med tillblivelse ur det grekiska köket kräver givetvis sina grekiska råvaror. Råvaror som inte alltid är lätta att hitta i den lokala matbutiken vars utbud ofta fokuserar på ett fåtal produkter. Men det finns andra sätt. Som via näthandel. Som via www.olivlunden.se (länk).
(Giltig t o m 2020-12-16)
Olivlunden är ett familjeföretag i fjärde generation som distribuerar de sagolika grekiska smakerna på den svenska marknaden. Allt startade med pappous Nikos och giagia Elpiniki vars olivlundar både spred kunskap om olivodling och om genuina grekiska smaker i köket. Idag omfattar olivlundarna runt 2000 träd och förvaltas av fjärde generationen Kodogiorgi, Stratos och Helens döttrar.
Olivoljan kommer från familjens ekologiskt certifierade olivlundar på Lesvos och de övriga delikatesserna i Olivlundens utbud är noga utvalda av Helen själv. Samtliga produkter kommer från lokala odlingar i Grekland vilket ger den där genuina grekiska smaken på allt som landar i grytorna.
Oliver från Olivlunden. (Foto: Markus Olsson)
Jag frågade Helen hur hennes första Greklandsmöte var och varför det blev just Grekland för hennes del.
"Jag åkte med några tjejkompisar till Kos. Det var en restresa på två veckor i maj 1988 där vi valde mellan Kos och Spanien. Att landa på Kos var helt underbart! Det kändes som att komma hem. Klimatet, människorna, sol, bad och en massa god mat! Och jag träffade den stora kärleken."
Olivlunden har sina olivlundar på Lesvos, kan du berätta varför det blev just Lesvos?
"Jag träffade min man, som jag fortfarande är gift med, på en restaurang med en egen strand så som det ofta är i Grekland. Det var på Kos under min första resa till Grekland. Man kan säga att jag drabbades av dubbel kärlek. Min man Stratos kommer från just Lesvos men arbetade på Kos när vi träffades.
Sommar på Kos, vinter och olivskörd på Lesvos- där vi har våra egna ekologiska olivlundar, och sedan en sväng till Sverige. Så där höll vi på i många år. När barnen kom så valde vi att byta miljö och att rota oss. Det gjorde vi i min hemstad Alingsås där vi fortfarande bor. Varje år åker vi till Lesvos flera gånger, till våra olivlundar och till Stratos familj och vänner."
Seasalt från Olivlunden. (Foto: Markus Olsson)
Och hur kommer det sig att ni tog steget att starta Olivlunden?
"Det var år 2010 och det kändes som rätt tajming. Jag ville erbjuda den svenska marknaden det bästa från Grekland och vi startade med en pall olivolja som blev väl emottagen. Jag ville göra något som innebar att vi kunde leva nära Grekland varje dag och så att jag fick använda språket. Jag ville inte tappa det som jag hade lärt mig. Att leva i två världar, i två kulturer, som vi gör är en ynnest så Olivlunden var på ett sätt som att knyta ihop säcken.
Barnen har växt upp med det grekiska köket och det grekiska språket. Jag vill gärna dela med mig av det bästa som Grekland har att erbjuda med genuina smaker som är bra både för oss och för miljön. Vi har utökat sortimentet under åren med noga utvalda produkter från små producenter. Vi arbetar med kvalité och naturliga och ekologiska produkter vilket har gjort att vi är certifierade av SMAK."
Oregano från Olivlunden. (Foto: Markus Olsson)
Har du ett riktigt bra recept på en grekisk rätt som du skulle vilja dela med dig av?
Det finns så många favoriter! Något som är riktigt gott är grekisk yoghurt som du smular ner fetaost i, tillsätter lite olivolja, kryddar efter humör med oregano eller chili eller varför inte
ramslök? Denna röra passar till det mesta som kött, fågel, grönsaker eller bara till ett gott bröd. En annan favorit jag har är Spanakopita (spenatpaj).
1 knippe, ca 300 gr, salladslök, finhackad
2 vitlöksklyftor, krossade
500 gr färsk spenat (eller motsvarande fryst)
1 nypa muskot, riven
200 gr fetaost, smulad
2 ägg, lätt vispade
1- 2 msk färsk dill, hackad
1- 2 msk olivolja
Salt och peppar efter smak
I paket färdig filodeg (eller gör din egen)
Värm ugnen till 200 grader.
Fräs löken i lite olivolja tills den mjuknat. Tillsätt vitlök och fräs i några minuter. Tillsätt spenaten och låt den fräsa på svag värme tills den mjuknat (krymper mycket). Låt blandningen svalna. Blanda i muskotnöt, fetaost, ägg, och kryddor.
Ta fram en ugnsfast form. Lägg i ett ark filodeg i formen och pensla med olivolja. Fortsätt på samma sätt med två-tre filodegsark. Häll ner fyllningen på filodegsarken och täck med
ytterligare några filoark som också penslas med olivolja. Vik över / vecka ihop för att försluta fyllningen (som en paj).
Pensla filodegen med olivolja och skåra ut portionsbitar med en kniv. I Grekland skär man ett rutmönster på diagonalen.
Grädda pajen i crika 60 minuter. Låt svalna lite och skär upp i portionsbitar. Lätt att göra vegansk! Så god!
Om du blir lika sugen som jag att laga grekiskt, missa inte chansen att beställa en massa gott från www.olivlunden.se. (länk)
(Giltig t o m 2020-12-16)
Det här inlägget är ett samarbete med Olivlunden men tankar, synpunkter och foton är min egna om inte annat har angivits.
Tweet Tipsa en vänJag tänker på grekiska viner. Jag tänker på variationsrikedom, på unika, inhemska druvsorter och på lång unik historia kring vintillverkning. Jag tänker på vingårdar med böljande, frodiga odlingar, karga slätter, fastland och ö-värld. Greklands egenartade förutsättningar skapar lika egenartade viner.
Grekiska viner är inte alltid lättillgängliga i Sverige utan kan kräva sin beställare men det finns förlitan. Det finns tillförsikt till vitala och modern producenter som frambringar nutidsmässiga viner av hög kvalitet. Viner som når hyllorna på Systembolaget.
Vinrankor på Kir-Yianni vingård. (Foto: Alex Grymanis)
Vinhuset Kir-Yianni intill berget Vermion i nordvästra Makedonien på det grekiska fastlandet är en av de producenter vars viner finns att tillgå för den svenska konsumenten. Kir-Yanni rankades så sent som förra året som en av topp 50 vingårdar i världen av "World's Best Vineyards", en omröstning som görs av över 500 vinexperter, sommelierer och resejournalister.
Stellios Boutaris. (Foto: Markus Olsson)
Vinhuset Kir-Yianni grundades 1997 av Yiannis Boutaris, en av de ledande personerna inom den grekiska vinindustrin, när han lämnade familjeföretaget som hans farfar grundade redan 1879. Idag drivs Kir-Yianni av hans son Stellios Boutaris med den klara filosofin: innovation, tradition och kunskap om vinet; från druva till slutkonsument.
Kir-Yianni vingård. (Foto: Kir-Yianni)
Kir-Yiannis mål är att producera viner som passar den nutida konsumentens smak, som speglar grekiska vingårdars potential i kombination med anrika druvsorter som till exempel den röda druvan Xinomavro (läs mer nedan).
Idag finns två viner från Kir-Yianni i Systembolagets fasta sortiment: Kir-Yianni Ramnista 2016 och Kir-Yianni Assyrtiko 2019. Det är inte självklart att du hittar dem under G som i Grekland utan det kan vara så att du måste styra stegen mot den ibland lite undangömda hyllan för viner under kategorin "Övriga världen". Vinerna finns tillsammans i cirka 184 butiker runt om i landet så det kan även vara en beställningsvara i just din stad.
Kir-Yianni Ramnista 2016. (Foto: Kir-Yianni)
Det röda vinet Ramnista har en nyansrik, kryddig smak med fatkaraktär, har inslag av körsbär, svarta oliver, torkade tranbär, rosépeppar, lagerblad samt kakao. Druvan är Xinomavro från Kir-Yannis odlingar i Naoussa. Ramnista passar utmärkt till bland annat rostade rotfrukter, grytor och hårdostar.
Vinet kostar 129 skr, har nummer 2070, har en alkoholhalt på 13,5 % samt har en sockerhalt under 3 gr/ liter.
Kir-Yianni Assyrtiko 2019. (Foto: Kir-Yianni)
Det vita vinet Assyrtiko har en fruktig, nyansrik, frisk, torr smak med inslag av gröna äpplen, päron, färska örter, krusbär och lime. Druvan är Assyrtiko från Kir-Yannis odlingar i Amyndeon. Assyrtiko passar utmärkt till fisk- och skaldjursrätter, grönsaksrätter, hårdostar likväl som före maten.
Vinet kostar 99 skr, har nummer 2338, har en alkoholhalt på 13,5 % samt har en sockerhalt under 3 gr/ liter.
Samtliga viner från Kir-Yiannis är veganska och håller låg sockerhalt.
Kir- Yianni vingård. (Foto: Kir-Yianni)
Visst kittlar tanken att göra en vinresa i Grekland den dagen då COVID-19 släpper taget om oss? Hos mig rör tanken lätt och området där Kir-Yianni ligger är bedårande vackert.
Kir-Yianni-vingårdarna ligger inbäddade i de böljande sluttningarna vid berget Vermion i nordvästra Makedonien som du smidigast når bilvägen från Thessaloniki på 1,5 timmar. Givetvis kan du även ta dig dit från Aten, en biltur på cirka fem timmar som uppmanar till fler stopp längs vägen.
Kir- Yianni vingård. (Foto: Kicki)
Ett besök hos Kir-Yianni kan kombineras med flera aktiviteter i och runt staden Naoussa som är rik på historia, bjuder på fin gastronomi och naturliga sevärdheter. I Naoussa finns olika hotell och vandrarhem att tillgå, högkvalitativa restauranger och två skidcenter som erbjuder en unik grekisk reseupplevelse.
Besök hos Kir-Yianni ska bokas och du hittar kontaktuppgifterna på deras hemsida: Kir- Yianni (länk)
Läs mer: Grekiska viner (länk)
Tweet Tipsa en vänNågot som alltid finns i mitt kylskåp är fetaost. Och då pratar jag om den äkta fetaosten och inte den ost som kallas salladsost, vitost eller vad man nu har namngivit kopiorna. Jag använder ofta fetaosten i sallader, som fyllning eller i röror. Jag kan till och med göra glass med fetaost! Jag lovar, det är brutalt gott!
Ost har varit en viktig proteinkälla för människan i århundraden och eftersom får och getter var huvudkällan för mjölk i Grekland blev också fetaosten den ost som i första hand försörjde grekerna med protein.
Äkta fetaost är sedan 2007 en skyddad produkt och får endast tillverkas i Grekland av naturliga ingredienser. Fetaosten har tillverkats sedan antiken och det sägs att det endast är grekerna som har det autentiska receptet för att kunna tillverka äkta fetaost.
En äkta fetaost ska innehålla 100 % får- och getmjölk där minst 70% är fårmjölk och max 30 % är getmjölk. Till skillnad mot komjölk innehåller får- och getmjölk mer fett och kaseinprotein vilket får fetaosten att skilja sig från all annan ost.
Fetaost tillverkas mer eller mindre i alla delar av Grekland och de regioner som producerar mest fetaost i Grekland är:
Greklands export av fetaost har ökat det senaste åren och idag exporteras störst mängd fetaost (inom EU) till Tyskland följt av Storbritannien, Italien och Sverige som står för 7,3 % av Greklands fetaostexport.
Nyligen har forskare i Grekland lyckats avkoda den äkta fetaostens "DNA" och det visade sig att den innehåller upp till 489 olika typer av proteiner vilket gör den till en av de mest proteinrika ostarna i världen. Proteinerna påverkar nervsystemet, njurfunktionen, blodtrycket och kolesterolet på ett positivt sätt och gör fetaosten till ett slags "super food". (Källa: Magazine Ambrosia #9 januari 2020)
Dagen till ära så blir det uteslutande rätter med fetaost i mitt kök. Här är ett par riktigt goda rätter med fetaost.
Grekisk sallad med stekt fetaost. (Foto: Markus Olsson)
4-6 tomater
1 röd lök
1 gurka
2 paprikor
1 dl kalamataoliver
1 msk torkad oregano
150 gr fetaost
1 ägg
0,5 dl vetemjöl
Olivolja
Skiva grönsakerna och blanda i ordning salladen. Strö över torkad oregano.
Skär fetaosten i cirka 2,5 centimeter stora bitar. Vispa ägget i en djup tallrik. Häll upp vetemjölet på en assiett. Doppa fetaostbitarna i ägget och vänd dem sedan i mjölet.
Hetta upp olivolja i en stekpanna och stek dem på medelhög värme tills de är gyllenbruna runt om.
Strö fetaostbitarna över salladen och servera.
Läs mer: Fetaost- och lökpaj (länk)
Minipajer med fetaost och oliver. (Foto: Markus Olsson)
250 gr vetemjöl
125 gr smör
1 tsk salt
0,5 dl vatten
1 ägg
3 äggulor
3 dl vispgrädde
150 gr fetaost
12 kalamataoliver
Färsk rosmarin
Salt & peppar
Olivolja
Mät upp mjöl och salt i en skål. Tärna ner det kylskåpskalla smöret i mjölblandningen och finfördela det med händerna. Tillsätt vatten och arbeta snabbt ihop en deg. Dela degen i 12 bitar och tryck ut en bit i varje hål i muffinsplåten. Nacka botten av pajskalen med en gaffel. Ställ plåten i frysen i cirka 30 minuter.
Värm ugnen till 180 grader.
Vispa ägget med äggulorna i en skål och smaksätt med salt och peppar. Smula fetaosten och fördela den i pajskalen. Fördela äggsmeten i de tolv pajskalen. Lägg ner en oliv i varje paj och garnerna med en liten rosmarinkvist.
Grädda pajerna i mitten av ugnen i cirka 25 minuter eller tills fyllningen har stelnat.
Pajerna går att servera både varma och kalla.
Läs mer: Fetaostglass (länk)
Tweet Tipsa en vänTänk, det är tur att det finns fullt av Greklandsinspiration att få även om man är hemma. Den här veckan sitter jag klistrad framför tv:n klockan 17.35 (17.25 på lördag) för att titta på Julia Bradbury när hon reser runt bland grekiska öar. Korta program men som ger näring till Greklandssjälen när den som mest behöver det.
Igår, tisdag, var hon på Korfu och strosade runt i Korfu gamla stad, en plats som ligger mig varmt om hjärtat.
Läs mer: Att upptäcka Korfu från Korfu stad (länk)
Vid ett tillfälle besökte hon en kryddbutik där hon blev bjuden på den klassiska Korfu-rätten Pastitsada. Sagt och gjort, detta var jag förstås tvungen att laga till här hemma. Det var dock inte det lättaste att hitta ett recept att utgå ifrån då alla recept jag fick fram var olika och alla kallade sin recept för det mest autentiska. Jag valde till slut att utgå från receptet på atcorfu.com.
Pastitsada. (Foto: Markus Olsson)
Det som ger Pastitsada sin karaktär är kryddblandningen Spetseriko som jag fick modifiera lite grann då jag inte hittade paprikapulvret med den hetta som beskrivs. Nåja, grytan blev underbart god i alla fall och nästa gång på Korfu måste jag ovillkorligen köpa med mig Spetseriko med mig hem.
Här hittar du receptet på Pastitsada: Pastitsada- köttgryta från Korfu (länk)
Tweet Tipsa en vänTänk vad många vegetariska rätter Grekland har att erbjuda! De funkar ofta som ensamrätter men även som tillbehör till fisk, fågel eller kött om du hellre vill det.
Idag gjorde jag för första gången Melitzanes laderes till lunch. Det är som en slags mustig auberginegryta med lök, vitlök, perislja och tomater. Ett par nejlikor ger också sin karaktär. Jag äter den som ensamrätt och då med en massa fetost till. Hur gott som helst!
Läs mer: Recept på Melitzanes laderes- aubergine i tomatsåsMelitzanes laderes- aubergine i tomatsås (länk)
Melitzanes ladares. (Foto: Markus Olsson)
Något som alltid finns i mitt kylskåp är fetaost. Och då pratar jag om den äkta fetaosten och inte den ost som kallas salladsost, vitost eller vilka namn man nu har döpt kopiorna till. Jag använder fetaosten i sallader, som fyllning eller i röror och till och med för att göra glass på!
Jag lovar, det är brutalt gott!
I århundraden har ost varit en viktig proteinkälla för människan och eftersom får och getter var huvudkällan för mjölk i Grekland blev också fetaosten den ost som i första hand försörjde grekerna med protein.
Äkta fetaost är sedan 2007 en skyddad produkt och får endast tillverkas i Grekland av naturliga ingredienser. Fetaosten har tillverkats sedan antiken och det sägs att det endast är grekerna som har det äkta receptet för att kunna tillverka äkta fetaost.
En äkta fetaost ska innehålla 100 % får- och getmjölk där minst 70% är fårmjölk och max 30 % är getmjölk. Till skillnad mot komjölk innehåller får- och getmjölk mer fett och kaseinprotein vilket får fetaosten att skilja sig från all annan ost.
Fetaost tillverkas mer eller mindre i alla delar av Grekland och de regioner som producerar mest fetaost i Grekland är:
Greklands export av Fetaost har ökat det senaste åren och idag exporteras störst mängd Fetaost (inom EU) till Tyskland följt av Storbritannien, Italien och Sverige som står för 7,3 % av Greklands fetaostexport.
Nyligen har forskare i Grekland lyckats avkoda den äkta fetaostens "DNA" och det visade sig att den innehåller upp till 489 olika typer av proteiner vilket gör den till en av de proteinrikaste ostarna i världen. Proteinerna påverkar nervsystemet, njurfunktionen, blodtrycket och kolesterolet på ett positivt sätt och gör Fetaosten till ett slags "super food".
(Källa: Magazine Ambrosia #9 januari 2020)
Denna förrätt kan faktiskt lätt omvandlas till en efterrätt. Byt då ut citron- och gurksalladen till marinerade bär. Sälta och sötma ger en perfekt avslutning på middagen, eller som i det här fallet en perfekt start på middagen.
Recept: Panerad fetoast med citron- och gurksallad (länk)
Baconlindad fetaost med oreganopesto är en förrätt som går snabbt att göra och är makalöst god. Sältan tillsammans med den runda smaken från oreganopeston är som mumma för själen. Funkar både som tapasrätt och som förrätt men tänk på att den är ganska mättande.
Recept: Baconlindad fetaost med oreganopesto (länk)
Det här är en enkel och god vegetarisk rätt som går att variera med både nötter och kryddor. Fylld zucchini fungerar både som ensamrätt men även som tillbehör till andra livsmedel. Smakerna är enkla men skapar en god smakrik kombination.
Recept: Fylld zucchini med fetaost och valnötter (länk)
Fetaost i glass kanske inte låter som den mest klockrena kombinationen men POOOOW! vilken käftsmäll jag fick. I positiv bemärkelse alltså. Glassen får en mjuk cheescakesmak som smeker gommen som det vänaste väsen. Ja, eller en örfil som får klockorna att ringa. Både och på något sätt.
Recept: Fetaostglass med hallonrippel (länk)
Tweet Tipsa en vänDet finns så otroligt mycket god mat i Grekland och en plats att njuta av riktigt vällagad mat är Thessaloniki. Thessaloniki är känd för sin matkultur och i området ges flera olika matfestivaler under året. Ett måste att besöka någon gång i framtiden.
På inrådan av en vän besökte jag taverna To Elliniko som utöver riktigt bra och vällagad mat har ett stort utbud av olika Ouzo-sorter och jag var förstås inte sen att beställa in en Ouzu före maten. Från menyn beställde jag sedna in Horta och Tigania Agiorgitiki (fläsk-, kyckling- och korvgryta) tillsammans med en kall Fix och varmt bröd. Brutalt gott.
Tigania Agiorgitiki. (Foto: Markus Olsson)
När jag får vara med om sådan här matupplevelser försöker jag numera leta fram recepten och tillaga dem här hemma. Tigania Agiorgitiki är enkel att tillaga och blir förvånansvärt lika originalet.
Fullständigt recept hittar du här: Tigania Agiorgitiki- fläsk-, kyckling- och korvgryta (länk)
Tweet Tipsa en vänDet lackar mot jul och vad vore inte en jul utan de grekiska småkakorna som serveras i Grekland denna tid på året? Jag kan inte skryta med att de blev särskilt vackra men vad gör det när smaken är urläcker.
Kourabiedes. (Foto: Markus Olsson)
Kourabiedes är en av de vanligaste kakorna som bakas i Grekland runt jul. Det är en enkel smörkaka smaksatt med Metaxa och skulle Metaxa inte finnas i skåpet där hemma går det även bra med konjak. Som ofta finns det varianter på detta recept beroende vilka traditioner som familjen har och det är inte sällan som de även bakas med mandel som rostas och sedan mixas till ett mjöl. Jag har valt att göra en variant utan mandel den här gången.
Läs mer: Recept på Kourabiedes (länk)
Melomakarona. (Foto: Markus Olsson)
Den andra av de två vanligaste julkakorna som serveras i Grekland runt jul är Melomakarona. Ofta serveras dessa kakor tillsammans men som det kakmonster jag är så hann jag äta upp alla Kourabiedes innan Melomakarona blev klara.
Melomakarona är en småkaka med smak av apelsin, kanel och valnötter. När jag har letat recept hittar jag som vanligt även här en rad varianter av hur denna kaka ska bakas men till slut så valde jag ingredienserna från det familjerecept jag fick mig tillskickat av en vänlig själ. Jag har även valt att blanda alla ingredienser till en deg istället för att "fylla" kakorna med hackade valnötter.
Läs mer: Recept på Melomakarona (länk)
Tweet Tipsa en vänDå var det dags igen! Att njuta lite extra av fetaost på fetaostensdag den 15:e oktober.
I butik finns både fetaost och ostar som liknar fetaost men den riktiga, traditionella fetaosten som får kallas fetaost får enbart tillverkas i vissa regioner i Grekland enligt ett EU-beslut från 15 oktober 2007. Den riktiga fetaosten ska till största delen bestå av fårmjölk men kan även bestå av en viss del getmjölk men får aldrig får överstiga 30 % av den totala mängden mjölk.
För mig är fetaosten synonymt med Grekland och smakminnena tar mig alltid tillbaka till fantastiska semestrar vid Medelhavet med goda vänner och vackra miljöer. Ikväll kommer jag för en stund resa tillbaka till de vackra miljöerna i den grekiska övärlden medan det utanför mitt fönster kommer vara lika svart som natten efter det att mörkret har fallit.
Jag har samlat åtta olika recept med fetaost som någon form av ingrediens, antingen som huvudingrediens eller som smaksättare, från salt till sött.
Kladdkaka med fetaostglasyr. (Foto: Markus Olsson)
Man ska inte underskatta fetaosten när det kommer till sötebröd. Den ger en härlig syra och konstrast mot det söta, framför allt till en sådan söt sak som en kladdkaka.
Receptet hittar du här: Kladdkaka med fetaostglasyr (länk)
Fetaostglass med hallonrippel. (Foto: Markus Olsson)
Fetaost i glass kanske inte låter som den mest klockrena kombinationen men POOOOW! vilken käftsmäll jag fick. I positiv bemärkelse alltså. Glassen får en mjuk cheescakesmak som smeker gommen som det vänaste väsen.
Receptet hittar du här: Fetaostglass med hallonrippel (länk)
Rödbetor med fetaost, valnötter och glasört. (Foto: Markus Olsson)
En enkel sallad som passar både som en förrätt men även som tillbehör till en huvudrätt. Hittar du inte glasört i din butik blir en rödbetssallad med en annan ört minst lika bra.
Receptet hittar du här: Rödbetor med fetaost, valnötter och glasört (länk)
Fetaost- och lökpaj. (Foto: Markus Olsson)
En paj som är lätt att tillaga och som passar bra som ensamrätt eller som tillbehör till skaldjur Ett fullgott alternativ till västerbottenpaj.
Receptet hittar du här: Fetaost- och lökpaj (länk)
Fetaostdipp. (Foto: Markus Olsson)
En enkel fetaostdipp som passar utmärkt till hemmagjorda zucchinichips.
Receptet hittar du här: Fetaostdipp med hemmagjorda zucchinichips (länk)
Stekta äpplen med rosmarin och fetaost. (Foto: Markus Olsson)
Söta, mjuka äpplen med lite syrlig fetaost. Mums!
Receptet hittar du här: Stekta äpplen med rosmarin och fetaost (länk)
Panerad fetaost med citron- och gurksallad (Foto: Markus Olsson)
Denna förrätt kan faktiskt lätt omvandlas till en efterrätt. Byt då ut citron- och gurksalladen till marinerade bär. Sälta och sötma ger en perfekt avslutning på middagen, eller som i det här fallet en perfekt start på middagen.
Receptet hittar du här: Panerad fetaost med citron- och gurksallad (länk)
Dakospizza. (Foto: Markus Olsson)
Det här är ett recept på en riktigt enkel pizza inspirerad av den grekiska förrätten Dakos. Tomater, fetaost och oregano i kombination med bröd. Njut!
Receptet hittar du här: Dakospizza (länk)
Tweet Tipsa en vän
Copyright 2021 mittgrekland.se | Om mittgrekland.se | In english | Contact | GDPR | Web: NyWeb