Blogg 2019

Om mig

Bild till bloggen
Markus Olsson

Under mina öluffarresor i Greklands övärld har jag kommit att fastna för detta vackra, varma land. Jag älskar naturen, maten, musiken men framför allt det gästvänliga folket som tar emot en med öppna armar. Med mittgrekland.se hoppas jag kunna bygga uppe en webbsida med fakta och inspiration för dig som ska eller planerar att resa till Grekland.

Kalender

Tips på utflyktsmål- Klostret Toplou på östra Kreta

Kreta Klostret Toplou

I höstas besökte jag oöverträffliga östra Kreta med utgångspunkt i Sitia och så här åtta månader senare sitter jag nu vid mitt slitna köksbord med ett leende på läpparna och minns tillbaka till en fantastisk vecka i det som kallas Sitia Geopark. Sitia Geopark är ett geografiskt område som i princip sträcker sig över hela platån och kusten på Kretas östra sida. Området är fullt av fantastiska naturfenomen och engagerade öbor.

Läs mer: Sitia Geopark- östra Kretas vidsträckta landskap (länk)

Klocktorn Klostret Toplou
Klocktornet på klostret Toplou, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

En av de starkaste upplevelserna i Sitia Geopark var mitt besök i klostret Toplou med tillhörande dryckesproduktion. Och då menar jag inte styrkan i drycken utan styrkan i klostrets gedigna, kraftfulla historia och abbotens tidsenliga ledarskap och klostrets betydelse för regionen över tid. Klostret Toplou är idag ett av de kloster på Kreta som har den mest rika och betydelsefulla historien daterad ända tillbaka till 1300-talet.

Klocktorn 1 Klostret Toplou
Klostret Toplou, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Klostret är befäst med en 10 meter hög mur som skyddade klostret från otaliga fiendens attacker. Klostret sträcker sig över en yta på 800 kvadratmeter och har tre våningar med 40 rum och med ett 33 meter högt klocktorn. Enligt historien har klostret 100 dörrar men endast 99 av dem har hittats. När jag var där fick jag dock en fingervisning om var dörr nummer 100 kan finnas men det är en hemlighet som stannar hos mig.

Innergård Klostret Toplou
Innergård i klostret Toplou, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Klostret lagrar några stora och mycket gamla ikoner, till exempel Jesus Lord of John Kornaros (1770), Unwithering Rose (1771), Santa Anastasia och Jungfru Maria (som hittades i en närliggande grotta). Därutöver finns det flera välbevarade fresker från 1400-talet i klostret. Förutom att inhysa flera viktiga ikoner finns ett museum med ett antal gamla och historiska religiösa föremål, såsom biblar, böcker, kors, dräkter från ärkebiskopar, försvarsmateriel från olika epoker med mera.

Museum Toplou Sitia Crete
Del av museet i klostret Toplou, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Namnet Toplou härstammar från det turkiska ordet för kanon, top, då klostret under de sista åren under den venetianska perioden utrustades med just en kanon för att kunna skydda sig mot pirater och mot de invasiva turkarna.

Klostret Toplou har genom åren fått utstå många tuffa attacker, så som den stora plundringen och ödeläggelsen av pirater 1498, av riddarna på Malta 1530 och sedan senare även av turkarna. Utöver dessa attacker var Toplou involverade i bland annat andra världskriget då klostret var ett gömställe för viktig kommunikationsutrustning som användes i kampen mot de främmande makterna.

Klostret har genom historien alltid gjort vin för sociala och religiösa ändamål och klostrets läge i de karga, torra och ofta blåsiga markerna är idealiskt för vinodling. Toplou är ett rikt kloster när det kommer till att äga mark och på ägorna odlas inte bara vinstockar utan flera olika grödor samt oliver.

Jag och abbott Philoteos Spanoudakis Klostret Toplou
Jag och abbot Philoteos Spanoudakis i klostret Toplou, Kreta. (Foto:Roula Konstantopoulou)

Den nuvarande abboten, Filotheos Spanoudakis, som jag fick privilegiet att möta och dricka kaffe med är en progressiv kraft inom kyrkans värld och såg värdet av de gamla vinstockarna på klostrets ägor och beslutade på 1990-talet att utveckla vinproduktionen.

Toplou vingård

Toplou Winery Sitia Crete
Toplou vingård, Kreta. (Foto: markus Olsson)

Grundidén med vinodlingen är att alltid respektera miljön och att produktion alltid ska bestå av rena och hälsosamma produkter. På denna grund baseras sedan hela produktionsprocessen: valet av platsen för grödorna och beredningen av marken, att uppfylla kraven hos välkända certifieringssystem när det kommer till ekologiskt jordbruk, valet av vindruvssorter baserat på de specifika egenskaperna för varje område och de unika egenskaperna för mikroklimatet på odlingsplatsen.

Toplou Winery Red Sitia Crete
Röda viner från Toplou, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Vinproduktionen består av flertalet röda viner, några vita viner och ett rosévin. Bland de röda vinerna finns även ett sött dessertvin som är min personliga favorit. Enbart under de år som druvorna är av riktigt bra kvalitet producerar man detta söta vin. Druvorna hängs upp i ställningar och får vila under solen så att det mesta av vattnet i druvan avdunstas och ger druvan en högre koncentration av smaker. Druvorna tas sedan till produktionsanläggningen för att jäsas och sedan processas de till detta smakfulla dessertvin.

Toplou Winery Rose Sitia Crete
Rosévin från Toplou, Kreta. (Foto: Markus Olsson)

Utöver vinerna gör klostret även Raki samt olika produkter satta till världen genom denna ädla dryck.
Vingården erbjuder guidade turer av vinframställningen som avslutas i det så kallade smakrummet en trappa ner. Där kan du smaka på de olika vinerna, rakin och även deras olivolja tillsammans med traditionella delikatesser som till exempel graviera- och fetaost.

Läs mer: Grekiska viner (länk)

Hitta till klostret Toplou

Från Sitia: klostret ligger cirka tio kilometer öster om Sitia. Vägen är slingrande men lätt att köra.
Från Agios Nikolaos (en timme), Heraklion (två timmar), Rethymno (3,5 timmar) och Chania (4,5 timmar): ta riksvägen mot Sitia. Vägen till Ierapetra-korsningen är bra, men den sista biten upp till Sitia är smal och slingrande.

Uppdaterad information om sevärdheter och restauranger/ uteställen i Aten

Startbild Aten

Under de senaste åren har det blivit ett antal besök i Aten, både som start och avslut på en öluff men även som en weekendresa. Det är som att jag aldrig kan tröttna på den staden. Jag längtar ständigt tillbaka och älskar att vandra i bekanta kvarter samtidigt som jag uppskattar att upptäcka nya stadsdelar.

Aten är en variationsrik stad med influenser från både öst och väst, med historiska avtryck och med en nutida prägel. Och jag tror att det är just det som gör att jag trivs så bra i Aten. Livet i Greklands största stad kan vara hårt och det kan vara lättsamt, det kan vara utsatt och det kan vara tryggt och det gör att uppfattningen om Aten kan skiljas kraftigt åt hos hennes besökare.

Det finns pompösa monument att baxna under samtidigt som det kan finnas en lucka i väggen som erbjuder en fantastisk kulinarisk upplevelse. Kontrasterna är stora och de turisttäta kvarteren bjuder på en polerad upplevelse som inte behöver vara fel men det finns så mycket mer bortom dessa. Jag menar, att njuta av en middag på någon av tavernorna i Plakas krogtäta gatunät kan berika resan på samma sätt som en hemlagad glass på en medfaren sidogata någon annanstans.

Sidorna om Aten är under ständig uppdatering med sevärdheter, restauranger, kaféer, barer med mera och just nu har jag lagt till fler av alla platser som jag hittills har besökt.

Läs mer: Aten (sevärdheter, restauranger, uteställen, boenden) (länk)

Nytt avsnitt av öluffarpodden ute nu!

Öluffarpodden Avsnitt 13 Syros del 2

I det här avsnittet av öluffarpodden fortsätter jag att resa tillbaka till 2012 och mina dagar på Syros. Jag
reser tillbaka till hur jag förmedlade mina reseberättelser på den tiden. Med lite krydda.
Så, in och lyssna på del 2 om Syros där jag nu har lämnat Ermoupolis och kommit till dne lilla byn Kini. Här vandrade jag längs kusten och upptäckte stränder och hur vild min fantasi kan vara.

Här kan du lyssna på avsnittet: Öluffarpodden- Avsnitt 13: Syros del 2 (länk)

Pastitsada- köttgryta från Korfu

Tänk, det är tur att det finns fullt av Greklandsinspiration att få även om man är hemma. Den här veckan sitter jag klistrad framför tv:n klockan 17.35 (17.25 på lördag) för att titta på Julia Bradbury när hon reser runt bland grekiska öar. Korta program men som ger näring till Greklandssjälen när den som mest behöver det.

Igår, tisdag, var hon på Korfu och strosade runt i Korfu gamla stad, en plats som ligger mig varmt om hjärtat.

Läs mer: Att upptäcka Korfu från Korfu stad (länk)

Vid ett tillfälle besökte hon en kryddbutik där hon blev bjuden på den klassiska Korfu-rätten Pastitsada. Sagt och gjort, detta var jag förstås tvungen att laga till här hemma. Det var dock inte det lättaste att hitta ett recept att utgå ifrån då alla recept jag fick fram var olika och alla kallade sin recept för det mest autentiska. Jag valde till slut att utgå från receptet på atcorfu.com.

Pastitsada 2
Pastitsada. (Foto: Markus Olsson)

Det som ger Pastitsada sin karaktär är kryddblandningen Spetseriko som jag fick modifiera lite grann då jag inte hittade paprikapulvret med den hetta som beskrivs. Nåja, grytan blev underbart god i alla fall och nästa gång på Korfu måste jag ovillkorligen köpa med mig Spetseriko med mig hem.

Här hittar du receptet på Pastitsada: Pastitsada- köttgryta från Korfu (länk)

Resa till Grekland hemifrån: Skönlitteratur

Skönlitteratur om Grekland

Just nu skulle jag ha upptäckt Evia för första gången. Just nu skulle jag ha suttit vid en taverna med blå- och vitrutiga dukar, höra grekiska rabblas i en rasande takt med grekisk musik i bakgrunden och känna hur havsbrisen svalkar min solbrända hud. 

Just nu sitter jag i mitt kök och tittar ut på Norrledens intensiva trafik.

Det här ska inte bli ett inlägg om att grotta ner sig i en resa som inte blev av och även om jag mycket hellre skulle ha varit på plats i Grekland just nu så är alternativet med svensk försommar och betydligt fler odlingar än vanligtvis helt okej. Jag får njuta av Grekland på andra sätt istället.

Ett sätt är deltagandet i Greklandsgrupper på Facebook där bilder, berättelser och diskussioner håller Greklandskänslan vid liv. Hopp, planer och drömmar hålls vid liv genom tips och förslag på nya platser att resa till. Jag är medlem i bland annat Greklandsvänner- Friends of Greece (länk) och Forum: På luffen i Grekland (länk).

Ett annat sätt är att gå loss på matlagning inspirerad av det grekiska köket. Jag lagar ofta olika rätter och njuter av drycker som om jag vore på plats. Även om det inte riktigt ger samma känsla så ger det i alla fall en Greklandskänsla.

Läs mer: mittgrekiskakök- recept på rätter inspirerade av det grekiska köket (länk)

Ett tredje sätt är förstås att njuta av film och tv-serier som handlar om eller utspelar sig i Grekland. På senare tid har jag bland annat sett The Trip to Greece som går att hyra via Vimeo (länk). En film som kanske inte riktigt föll mig i smaken utifrån dess handling med två komiker/skådespelare som reser i Odysseys fotspår. Däremot kan jag inte se mig mätt på scenerna och landskapsbilderna.

På måndag, 1 juni, startar en serie om de grekiska öarna på SVT1 (länk). I sex avsnitt får vi följa Julia Bradbury, ett varje dag i sex dagar, när hon reser runt till, för henne, okända pärlor. Nästa vecka blir alltså "Greklandsvecka" på SVT.

Ett ytterligare sätt är att sjunka in i böckernas fascinerande värld och låta fantasin transportera mig till sydligare breddgrader. Det var ett tag sedan jag investerade i ett nytt skönlitterärt alster men jag har några gamla godingar som jag kommer att läsa igen för att snart kunna recitera utantill.

Staffan Stolpes böcker om sin tid i Grekland är inspirerande både i sina skildringar och i känslan att vilja lämna vardagen bakom sig och bosätta sig i en grekisk grotta.
"Från min grekiska grotta" ISBN: 978-91-7331-407-7
"I skuggan av en liten ouzo" ISBN: 978-91-7331-118-2

En annan bok om att lämna vardagen i Sverige bakom sig är "Ett nytt liv vid vägens ände- om mat, människor och konsten att köpa hus i Grekland" av Joanna Nicklasson-Mlynarska och Mikael Backman. En skildring av en resa som även jag drömmer om, en skildring beskriven med en hel del humor och med fantastiska illustrationer. ISBN: 978-91-85767-28-1

En av mina absoluta favoritböcker är "Ich trink Ouzo, was trinkst du so?" av Stella Bettermann. En varm och innerlig skildring av barndomssomrar i Pireus. Vad jag vet så finns den inte översatt till svenska men om du kan tyska kan jag verkligen rekommendera denna bok.
ISBN: 978-3-404-61666-4.

Stella Bettermann har skrivit flera böcker som utspelar sig i Grekland, bland annat har hon skrivit fyra stycken deckare där en tysk kommissarie löser mordfall på grekiska öar. Snart på postens uthämtningsställe nära mig.

Nej, nu ska jag njuta av min kopp grekiskt kaffe innan det svalnar och vända blad i en av böckerna om mitt favoritland.

Nytt avsnitt av öluffarpodden ute nu!

Öluffarpodden Avsnitt 12 Syros del 1 2020

Tänk att tiden mellan poddavsnitten blir så lång! Obegripligt. Nu är jag i alla fall igång igen med att spela in nya poddavsnitt. Den här gången i ett litet annat format. Framöver blir det mikropoddavsnitt på cirka tio minuter och med ett innehåll som inte bara har med öarna att göra. Det kommer även att handla om fastlandet och om mat inspirerad av det grekiska köket.

I det här avsnittet av öluffarpodden reser jag tillbaka till 2012 och mina dagar på Syros. Jag
reser tillbaka till hur jag förmedlade mina reseberättelser på den tiden. Med lite krydda.
Så, in och lyssna på del 1 om Syros där jag hinner uppleva två "kriser" på bara ett par dagar.

Här kan du lyssna på avsnittet: Öluffarpodden- Avsnitt 12: Syros del 1 (länk)

Tips på öluff: Korfu-Paxos-Antipaxos-Korfu

Tidsåtgång: tolv- fjorton dagar

Den här öluffarrutten startar på Korfu men kan lika gärna starta och avslutas i Epirus provinshuvudstad Ioannina. Skillnaden blir en bussresa från Ioannina till hamnen i Igoumenitsa tur och retur och däröver till och tillbaka från Korfu.

Korfu old town
Korfu gamla stad. (Foto: Markus Olsson)

Den här rutten bjuder på både en riktig charterpärla med stort utbud, många stränder och en stad som finns med på UNESCO´s världsarvslista och på en mindre samt en ännu mindre ö med en av Greklands vackraste stränder.

Ioannina stad
Ioannina. (Foto: Markus Olsson)

Om du vill starta öluffen på Korfu kan du ta dig dit med en flygstol dit hos något av charterbolagen eller flyga direkt med Norwegian. Väljer du att starta med att utgå från Ioannina kan du ta dig till Ioannina med en flygstol hos till exempel Apollo eller byta till inrikesflyg på Atens internationella flygplats. Varför inte starta eller avsluta med ett par nätter i Ioannina där du når hamnstaden Igoumenitsa med en busstur på 90 minuter?

På Korfu kan du uppleva allt det som ett klassiskt charterresmål erbjuder i form av organiserade stränder, ett rikt utbud av boendemöjligheter, restauranger, barer, utflyktsmål och goda kommunikationer. Busstrafiken på Korfu funkar klockrent och är väl utbyggd. Jag reste runt på Korfu med de gröna bussarna (landsortstrafiken) och tog mig enkelt till de platser jag ville besöka. Korfus stora fördel är (enligt mig) Korfu gamla stad som är med på UNESCO´s världsarvslista och det var även här jag valde att bo på Korfu. En underbar plats!

Lakka vid hamnen Paxos
Lakka, Paxos. (Foto: Markus Olsson)

En sann kontrast till Korfu är grannön Paxos som visserligen tar emot många dagsresenärer från Korfu, men som annars inte hyser stora hotellkomplex och grupper av resenärer. Paxos har någfra fina byar och har en slags självsäker känsla vilket resulterar i att de vet vad man kan ta betalt för saker och ting.

Bar i Gaios Paxos
Bar i Gaios, Paxos. (Foto: Markus Olsson)

Vrika Beach på Antipaxos
Vrika Beach, Antipaxos. (Foto: Markus Olsson)

Med en kort båttur (30 minuter) från Paxos kan du sedan ta dig vidare till Antipaxos som i sin tur är en kontrast mot Paxos. Här finns inte många boenden och egentligen inte heller någon by. Kanske är det därför som de allra flesta bara åker hit över dagen men för den som vill koppla bort det mesta av vad turism heter så kan du även övernatta här. Under säsong besöks stränderna på Antipaxos av väldigt många vilket inte är konstigt med tanke på hur vackra de är.

Mer information och inspiration om öarna och Ioannina hittar du här:

Recept: Aubergine i tomatsås (Melitzanes laderes)

Tänk vad många vegetariska rätter Grekland har att erbjuda! De funkar ofta som ensamrätter men även som tillbehör till fisk, fågel eller kött om du hellre vill det.

Idag gjorde jag för första gången Melitzanes laderes till lunch. Det är som en slags mustig auberginegryta med lök, vitlök, perislja och tomater. Ett par nejlikor ger också sin karaktär. Jag äter den som ensamrätt och då med en massa fetost till. Hur gott som helst!

Läs mer: Recept på Melitzanes laderes- aubergine i tomatsåsMelitzanes laderes- aubergine i tomatsås (länk)

Melitzanes laderse Aubergine i tomatsås 2
Melitzanes ladares. (Foto: Markus Olsson)

Fem stränder i Grekland: Donoussa

Fem stränder på Donoussa

Genom åren har jag kommit att uppskatta Greklands små öar. Jag tror att det beror på känslan av att komma riktigt långt bort från en hektisk vardag, känslan av att fly och hitta paradiset.

Donoussa i Småkykladerna tillhör en av min absoluta favoriter när det kommer till öarna i Grekland. Avskalad, småväxt och utan ett behov av att hävda sig. Det är lätt att bara vara och kunna koppla av.

Donoussa har fin vandring med turer runt ön som går att avklaras under en dag och därtill riktigt bra stränder att stanna och svalka sig vid. Ofta med en taverna i anslutning eller i närheten.

Här är fem stränder på Donoussa att njuta av.

Kedros Beach

Kedros Beach Donoussa 2020
Kedros Beach, Donoussa. (Foto: Markus Olsson)

Kedros Beach ligger cirka 15-20 minuters gångväg från Stavros österut. Stranden har fin sand och ligger i en skyddad bukt.

Vid Kedros Beach ligger en oorganiserad camping och stranden är omtyckt av nudister. Många snorklar vid Kedros Beach tack vare den goda sikten i det klara vattnet.

Livadi Beach

Livadi Beach Donoussa 2020
Livadi Beach, Donoussa. (Foto: Markus Olsson)

Nedanför husen i Mersina ligger Livadi Beach med samma otroligt klara, turkosa vatten. Även denna strand är populär hos nudister och det förekommer camping precis bakom stranden. Under säsongen går det badbåt från Stavros hit.

Mesa Ammos Beach/ Kalotaritissa Beach

Mesa Ammos Beach Donoussa 2020
Mesa Ammos Beach, Donoussa. (Foto: Markus Olsson)

Mesa Ammos Beach ligger i byn Kalotaritissa och är kanske den stranden som är minst mysig på Donoussa. Vattnet är väldigt fint med stranden är lite ruff med stenar och drivved. Vid tavernan, Mitsos, ovanför stranden serveras fantastisk mat.

Stavros Beach

Stavros Beach Donoussa 2020
Stavros Beach, Donoussa. (Foto: Markus Olsson)

Stranden i Stavros delar byn i två delar, precis som på Koufonissi. Stranden är populär då den är nära till boenden och tavernor. Sanden är mjuk och fin och vattnet är turkost och klart. Det är ganska långgrunt och passar bra för barnfamiljer. Bakom stranden ligger en trevlig beachbar, Corona Borealis, som serverar mat och dryck.

Trypiti Beach

Trypiti Beach Donoussa 2020
Trypiti Beach, Donoussa. (Foto: Markus Olsson)

Strax bortom Mesa Ammos Beach ligger en liten oorganiserad strand Trypiti Beach. En skönt tillhåll om du vill vara ifred en stund. Som vid många av Donoussas övriga stränder kan en och annan nudist hitta hit.

Hitta till stränderna på Donoussa:

Läs mer: Donoussa (länk)

Fetaost: fakta och goda recept med fetaost

Fetaost 2020

Något som alltid finns i mitt kylskåp är fetaost. Och då pratar jag om den äkta fetaosten och inte den ost som kallas salladsost, vitost eller vilka namn man nu har döpt kopiorna till. Jag använder fetaosten i sallader, som fyllning eller i röror och till och med för att göra glass på!
Jag lovar, det är brutalt gott!

I århundraden har ost varit en viktig proteinkälla för människan och eftersom får och getter var huvudkällan för mjölk i Grekland blev också fetaosten den ost som i första hand försörjde grekerna med protein.

Äkta fetaost är sedan 2007 en skyddad produkt och får endast tillverkas i Grekland av naturliga ingredienser. Fetaosten har tillverkats sedan antiken och det sägs att det endast är grekerna som har det äkta receptet för att kunna tillverka äkta fetaost.

En äkta fetaost ska innehålla 100 % får- och getmjölk där minst 70% är fårmjölk och max 30 % är getmjölk. Till skillnad mot komjölk innehåller får- och getmjölk mer fett och kaseinprotein vilket får fetaosten att skilja sig från all annan ost.

Fetaost tillverkas mer eller mindre i alla delar av Grekland och de regioner som producerar mest fetaost i Grekland är:

  1. Thessalien
  2. Epirus
  3. Västra Grekland
  4. Peloponnesos
  5. Centrala Grekland

Greklands export av Fetaost har ökat det senaste åren och idag exporteras störst mängd Fetaost (inom EU) till Tyskland följt av Storbritannien, Italien och Sverige som står för 7,3 % av Greklands fetaostexport.

Nyligen har forskare i Grekland lyckats avkoda den äkta fetaostens "DNA" och det visade sig att den innehåller upp till 489 olika typer av proteiner vilket gör den till en av de proteinrikaste ostarna i världen. Proteinerna påverkar nervsystemet, njurfunktionen, blodtrycket och kolesterolet på ett positivt sätt och gör Fetaosten till ett slags "super food".
(Källa: Magazine Ambrosia #9 januari 2020)

Recept med fetaost:

Panerad fetaost med citron- och gurksallad

Panerad fetaost 2020

Denna förrätt kan faktiskt lätt omvandlas till en efterrätt. Byt då ut citron- och gurksalladen till marinerade bär. Sälta och sötma ger en perfekt avslutning på middagen, eller som i det här fallet en perfekt start på middagen.

Recept: Panerad fetoast med citron- och gurksallad (länk)

Baconlindad fetaost med oreganopesto

Baconlindad fetaost med oreganopesto 2020

Baconlindad fetaost med oreganopesto är en förrätt som går snabbt att göra och är makalöst god. Sältan tillsammans med den runda smaken från oreganopeston är som mumma för själen. Funkar både som tapasrätt och som förrätt men tänk på att den är ganska mättande.

Recept: Baconlindad fetaost med oreganopesto (länk)

Fylld zucchini med fetaost och valnötter

Fylld zucchini 2020

Det här är en enkel och god vegetarisk rätt som går att variera med både nötter och kryddor. Fylld zucchini fungerar både som ensamrätt men även som tillbehör till andra livsmedel. Smakerna är enkla men skapar en god smakrik kombination.

Recept: Fylld zucchini med fetaost och valnötter (länk)

Fetaostglass med hallonrippel- glass med fetaost

Fetaostglass 2019

Fetaost i glass kanske inte låter som den mest klockrena kombinationen men POOOOW! vilken käftsmäll jag fick. I positiv bemärkelse alltså. Glassen får en mjuk cheescakesmak som smeker gommen som det vänaste väsen. Ja, eller en örfil som får klockorna att ringa. Både och på något sätt.

Recept: Fetaostglass med hallonrippel (länk)

Copyright 2020 mittgrekland.se  |  Om mittgrekland.se  |  In english  |  Contact  | GDPR |  Web: NyWeb