Throwbacktorsdag: ankomst Milos 2012

Kategori: Allmänt
Skapad torsdag, 05 november 2015 19:18
Träffar: 48402

Hungrig klev jag i land och hittade snabbt till hotellet där det visade sig att jag hade en liten etta med kök. Inte illa trots att den inte hade renoverats sedan 1972. Nikos, en äldre man med kraftig ölmage och tjockbottnade glasögon, grått krulligt hår och en lätt odör av svett tillbringade en timme med att visa allt vad Milos har att erbjuda. Hans älskade katt, med minst fem synliga fästingar, höll han hela tiden under högra armen och tre gånger visade han hur katten på kommando slickade hans hand. För att göra mitt välkomnande komplett fick även jag pröva kommandot och fick katten att slicka på min hand. Sedan ville den inte sluta och framför allt inte lämna diskhon där han till slut hade lagt sig. Nikos berättade att han hade 20 katter men att detta var hans favorit, slick-katten. Nikos kunde aldrig riktigt sluta berätta om allt jag kunde göra på ön och om alla detaljer i lägenheten. Han påvisade just den där gästvänligheten som står över alla oönskade detaljer i ett boende och det känns bra att ha landat i Adhamas, Milos.

Den första natten var dock lite besvärande när en tillsynes osynlig mygga gjorde natten till en mindre angenäm upplevelse i vaket tillstånd. Någon gång framåt fyra på morgonen somnade jag dock in och sov djupt till tio på förmiddagen. Jag slog upp ögonen och möttes av ett snurrande rum som om jag hade överkonsumerat alkoholhaltiga drycker under natten. Taket blev väggen som var golvet. Lätt illamående tog jag med stöd av väggen, eller var det golvet, mig upp och drack minst en liter vatten. Vad jag kunde minnas var alkoholintaget dagen innan minimalt varför det knappast kunde vara Mythos som var boven i dramat. Med en duns lade jag mig i den guppande sängen igen och låg kvar tills klockan blev framåt ett och ett genom fönstret tillsynes perfekt strandväder tvingade upp mig och ner till stranden 20 meter bort. Jag vinglade än hit och än dit innan jag bekvämt rullade ihop mig på handduken och lät mig smekas av solens varma strålar. Två dopp senare kändes livet lite lättare och två timmar senare tillbaka i rummet ännu lite bättre även om det fortfarande gick lite vingligt.

Mycket möjligt att båten fortfarande krampaktigt försökte dra mig ner i avgrunden trots att jag hade klivit av den för mer än 18 timmar sedan. Dagen blev alltså inte som jag hade tänkt mig med vandring över berget till olika stränder och till katakomberna uppe vid Plaka och med kameran i ständigt bruk. Lägre makter ville något annat. Nu är det kväll och en svag bris från havet gör det behagligt att sitta på balkongen och höra hundar skälla, män som snickrar och kvinnor som högljutt uppmanar sina avkommor att komma hem.

För en stund sedan gick jag längs hamnpromenaden bort till matbutiken och handlade hem mat för kvällen och frukost för de kvarvarande dagarna. Nu när jag har ett så vackert kök måste det ju tas tillvara till fullo. Imorgon är en annan dag och vandring står på schemat.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Tweet
Tipsa en vän