Throwback-måndag: Folegandros

Detaljer
Kategori: Allmänt
Skapad måndag, 11 maj 2015 20:05
Träffar: 59769

Idag blir det en tillbakablick på 2012 igen. Den här gången på dramatiska Folegandros där jag mötte på ett annat öluffarpar. En av tjusningarna med att öluffa.

Folegandros-start

"På färjan hit kom jag att språka med ett tyskt par i 45-års åldern som även de skulle tillbringa några dygn på Folegandros. Mannen, Andreas, var lång och smal som en fura , hade krulligt svart hår och stålbågade glasögon. Kvinnan, Beatrix (möjligtvis Beatriks), var betydligt kortare, med vågigt blont hår och pigga glada ögon bakom ett par cerisa glasögon. De trodde jag kom från Österrike vilket jag tog som en komplimang då jag hela tiden sökte efter rätt tyskt ord och som jag inte hade den blekaste aningen om, om jag böjde rätt. De måste ju ha trott att jag var en ovanligt långsam österrikare i alla fall. Jag kanske skulle köpa mig en tyrolerhatt ändå? Vi skiljdes åt i hamnen då jag blev hämtad av de som äger boendet med en rostig röd pick-up.

När jag på kvällen spatserade omkring i Chora mötte jag dem igen. De ville så gärna gå ut och äta en kväll. På en millisekund hann jag tänka igenom allt som skulle kunna hända en stackars ensamresenär, nu med en rosa näsa sedan skinnet har flagnat av, såg mitt liv passera revy, och sa att det vore ju trevligt. De frågade var jag bodde och jag stammade fram namnet på boendet "Sp-sp-i-i-i-r-i-d-d-o-l-a-s-s etwas". De skulle hem och planera lite och sedan lämna en lapp till mig om förslag på tid och dag. Jag pustade ut. Att de skulle hitta mitt boende som jag knappt kunde uttala och se till att jag fick en lapp var ju ingen lågoddsare precis. När jag igår efter en hel dags vandring i bergen kom hem så låg det en lapp under den lösa skylten som visade boendets namn. Sagt och gjort, med en Metaxa innan för västen, mötte jag upp dem klockan 21 för ett tavernabesök. Det blev en riktigt trevlig kväll och nu har jag både boende och guide i Berlin om jag någon gång åker dit. Under middagen kom vi att prata om vad vi har för bilder av våra respektive länder och jag fick tillbringa en lång stund med att förklara att stora aggressiva klungor av fästingar inte rasar ner från träden, kryper in under skinnet på oss och gör oss riktigt sjuka. De verkar inte ha fästingar i Berlin.

De åkte hem dagen efter vilket jag inte tror beror på mig. Jag tillbringade dagen med att gå de fem kilometerna rakt ner till Livadi Bay på årets kanske varmaste dag. Jag bor nämligen högst uppe i Chora, på kanten av berget och stoppar man ut näsan ovanför någon av murarna stupar det över 300 meter rakt ner i havet. Jag kan ju givetvis inte stoppa ut min rosa näsa ovanför muren för då skulle någon av de stora fåglarna tro att det var en ovanligt stor och fet larv att smaska i sig. De skulle slåss om att få äta munsbiten och den starkatse och största fågeln skulle ta ett ordentligt grepp om den och dra mig ut över muren så att jag handlöst föll de 300 meterna rakt ner... utan näsa förstås för den behöll fågeln."

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Tweet
Tipsa en vän