Mina favoritupplevelser på årets öluff 2018: Delfi, Kithira, Paros, Agistri och Aten
- Detaljer
- Kategori: Allmänt
- Skapad onsdag, 27 juni 2018 16:41
- Träffar: 35985
Tänk att tid kan gå så snabbt! Tänk att 17 dagar kan passera "min station" som ett höghastighetståg som endast går ner i hastighet för att någon precis ska kunna hoppa på i farten. För exakt så kändes årets öluff. Hela 408 timmar som kändes som 36. Det hela kanske låter lite negativt men jag hade det riktigt bra och det är bara det att jag blir så sugen på att resa igen. Jag suktar efter mer. Mitt Greklandsbehov är inte tillfredsställd.
Den 19:e maj lyfte planet mot Aten för några dagars acklimatisering innan jag flög vidare till Kithira. Därefter återvände jag till Aten med en detour till Delfi för att sedan vinka av mitt resesällskap. Färjan tog mig sedan ner till Paros för att sedan ta mig vidare till Agistri innan jag den 6.e juni återvände hem.
Man kan knappast säga att det blev en klassisk öluff med tanke på den geografiska spretigheten och färdsättet med både inrikesflyg och färja. Men det var en rutt som tog mig till platser som jag länge hade haft på min bucket list: Afrodites egna ö Kithira, att återupptäcka Paros och att avsluta njutningsfullt på den ö i de Saroniska öarna som jag ännu inte hade besökt, Agistri.
Sammanfattningsvis blev det en bra resa där jag fick se flera nya sidor av mitt favoritland och där jag fick uppleva sådant som jag knappast kunde tro att hon kunde erbjuda oss tillfälliga besökare på.
Här är mina topp-fem-favoritupplevelser på årets öluff 2018:
Jag hade länge sneglat på en dagsresa till Delfi med utgångspunkt Aten. Eftersom jag själv inte är beredd att kasta mig ut i den förryckta Atentrafiken bakom en ratt så har alternativet alltid varit en organiserad dagsresa. Det finns flera olika aktörer som erbjuder detta och jag valde faktiskt en aktör på bara måfå. Allt om dagsturen kan du läsa här: En dagstur till Delfi
Delfi. (Foto: Markus Olsson)
Den arkeologiska platsen i sig är förstås ett under men jag är lika tagen av omgivningarna och platsen för Delfi. Det är så otroligt vackert att det värker i mitt glödande hjärta och redan samma kväll kände jag att jag ville återvända till Delfi, snöra på mig vandringskängorna och utforska området genom att skapa fotavtryck.
Under flera år har jag kastat sidoblickar på Kithira nedanför Peloponnesos södra spets. Kithira är en ö som inte lockar till sig någon massturism, har influenser från den bysantinska perioden, venetianerna och från britterna och har ett majestätiskt landskap.
Fonissa Waterfall, Kithira. (Foto: Markus Olsson)
Redan innan jag reste dit hade jag tittat ut ett besöksmål: Fonissa Waterfall. Sagt och gjort, andra dagen hyrde vi bil och åkte från Kapsali till byn Milopotamos där Fonissa ligger. Från Milopotamos är det en kort promenad ner i "ravinen" och till vattenfallet. En mer fridfull plats är svår att hitta och hela platsen liksom andades magi.
Torget i Milopotamos, Kithira. (Foto: Markus Olsson)
Jag har varit på Paros några gånger men jag kände att jag hade betydligt mer att upptäcka så därför återvände jag i år till "den vita ön" i Kykladerna. På sadeln på en vespa upptäckte jag flera, för mig, nya byar. De är otroligt vackra och för oss som gillar små, snirkliga gränder som leder ut till öppna platser och till ännu fler gränder så får vi vårt lystmäte verkligen mättat. Marpissa på Paros östra sida är just en av dessa byar.
Marpissa, Paros. (Foto: Markus Olsson)
När jag kom dit strax efter lunch var det inte många själar som syntes till och jag strosade länge och väl i gränderna och tycktes liksom aldrig hitta ett avslut utan nya sidogator dök hela tiden upp. Tills slut landade jag vid Charoulas taverna och avnjöt en ljuvlig sen lunch innan jag hoppade upp på vespan och for vidare.
Charoulas taverna, Marpissa.(Foto: Markus Olsson)
Här kan du läsa mer om Paros: Paros
Den ö som jag ännu inte hade besökt i de Saroniska öarna (Egina, Hydra, Poros, Spetses och Agistri) var Agistri (här kan du läsa mer om Agistri). Öarna ligger nära Aten vilket är ett bra avslut på en resa om du flyger hemifrån Aten. Hamnen i Pireus ligger under timmen bort liom du tar dig till Agistri med en av de flygande delfinerna (Flying Dolphins).
Metochi, Agistri. (Foto: Markus Olsson)
Vilken upplevelse! Jag stortrivdes på Agistri. Hon kändes avskalad och mustig på samma gång. Anspråkslös och samtidigt framåt.
Halikada Beach, Agistri. (Foto: Markus Olsson)
Gröna skogar skyddar den karga marken och skapar en av de frodigaste öar jag har varit på. Klart och turkost vatten omger henne och skapar fantastiska badmöjligheter vid både sandstrand, klapperstenstrand och klippor. Det är en ö precis i min smak och är en skön kontrast till många andra öar i till exempel Kykladerna som jag så starkt gillar.
Cocktails på 360 Degrees, Aten. (Foto: Markus Olsson)
Takåsarna i Aten är många. Riktigt många. Takterrasserna likaså. Här kan du njuta av både mat och dryck med en storartad utsikt. Jag har bara provat några av terrasserna och en av dem som verkligen levererade är den som heter 360 och ligger intill torget i stadsdelen Monastiraki. Både drinkar och mat höll hög kvalité och till ett rimligt pris med tanke på vad vi serverades. Jag har nog heller aldrig upplevt en sådan hög service med tre olika servitörer som hade koll på vår minsta önskan.
För mig finns knappast något bättre än att avnjuta en middag med gott sällskap och samtidigt se Akropolis bada i solnedgångens varma ljus. Det är en magisk upplevelse!
Vy mot Akropolis, Aten. (Foto: Markus Olsson)