Mina fem grekiska favoriter i Eurovision Song Contest!

Kategori: Musik
Skapad onsdag, 02 maj 2018 20:04
Träffar: 38659

Nu när vi går in i maj månad går vi även in i Eurovisionmånad och det är knappast någon hemlighet att jag svärmar för musikfighten mellan länderna som bidrar till European Brodcasting Union (EBU). I år tävlar Grekland med ett riktigt bra bidrag, Yianna Terzi med Óneiró mou, och jag hoppas att hon får en placering hon förtjänar.

Grekland deltog i Eurovision Song Contest första gången 1974 och har sedan dessa deltagit under de flesta åren förutom vid sex tillfällen. Den enda vinsten som Grekland har haft i Eurovision Song Contest var 2005 med Helena Paparizou och låten My number one. En välförtjänt seger.

Efter att semifinalerna infördes 2004 är Grekland det mest framgångsrika landet när det gäller att ha en placering i topp 10. Grekland är nämligen det enda landet som har kommit i topp 10 åtta tävlingar efter varandra.

Genom åren har flera bidrag från Grekland fastnat i mitt schlagerhjärta och här kommer min fem absoluta favoriter från Grekland.

1992 Kleopatra 


Det här är min absoluta favorit! Vem kan inte älska en grekisk melodi under ett pyrande drakhuvud? Kleopatra sjunger med just den där känslostarka rösten som jag förknippar med grekisk musik. Vacker vackert och lidelsefullt. Plats i finalen: 5.

1996 Mariana

En annan av mina absoluta favoriter. Refrängen sitter som en smäck! Och bara älskar man inte körens synkroniserade rörelser? Och en dansare i en plastfolietop som så smidigt glider in på rätt plats i kören? Plats i finalen: 16.

2009 Sakis

 

Det här bidraget har allt man kan önskas sig av ESC: catchy, grundläggande dansskolesteg, rullband, fastspänd i slalompjäxor, söndersliten tröja och en stor häftapparat att hoppa ner ifrån. Och vem skulle inte vilja inta dansgolvet med den pumpande bröströrelsen? Det kan knappast bli bättre än så här. Plats i finalen: 7.

2010 Giorgos

Man kan inte låta bli att gilla något som sjungs på moderlandets språk helt enkelt. Trenden med vita kläder och blottade bröstkorgar håller i sig. Manligt brutalt och en himla massa Opa! Jag gillar´t. Plats i finalen: 8.

1991 Sophia

Efter en liten trevande start på låten i en liten för hög tonart sitter refrängen som en smäck och för att inte snacka om na-na-na partiet. Underbart! Däremot kan man undra om saxofonisten spelar i rätt låt? Och i rätt ton? Och om han faktiskt har klarat första steget i den kommunala musikskolan? Plats i finalen: 13.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,
Tweet
Tipsa en vän